Love är vår andra holländska prinsessa. Hon är halvsyster till Paris och sköldpaddsmaskad, som sin mamma Diaz. Jag föll för henne direkt när jag såg henne på foto för första gången - jag som aldrig ens funderat på att skaffa en sköldpadda. Så kan det gå när man blir kär! Jag hämtade Love i Holland på Midsommardagen 2007. Bil- och flygresan till sitt nya hem sov hon sig igenom. Hon promenerade in här hemma med svansen rakt upp och tog hela huset med storm. Den enda som hade synpunkter (läs morrade) på hennes ankomst var Paris. Det tog två dagar, men sedan åt de på samma tallrik. Love är mycket social och har gott självförtroende. Hon hittar på en massa egna lekar och kan leka bra för sig själv, men sedan Ritchie flyttade in så har hon alltid någon att busa med. Paris brukar hänga på också. Love spinner ofta och högt, nästan högre än Jasmine gjorde.
Vid sin utställningsdebut i Varberg den 11/8 2007 blev hon nominerad. Vi var så stolta över vår lilla prinsessa!
Love har en härlig Ragdollkropp med fina proportioner och en mycket bra substans. Typmässigt är hon väldigt bra och blir hela tiden bara bättre och bättre. Det är mycket spännande att följa hennes utveckling. I hennes stamtavla finns många Bluegrasrags, Chatandolls, Dollhouse och Mourningdove katter, så hon har att brås på. Vid 7½ månaders ålder väger hon redan 4.500 g.

Tack Mirjam för denna ljuvliga lilla prinsessa!

Paris är vår första holländska prinsessa. Redan när jag hämtade henne vid 12 veckors ålder var hon en perfekt typad ragdoll – som en färdigutvecklad ragdoll i miniatyr. Fin längd på kroppen, otroligt bra typat huvud med fin öronplacering, härlig päls, mycket bra benstomme och ett helt underbart ragdolltemperament. Det enda jag skulle önskat lite mer av var ögonfärg. Nu vid drygt ett års ålder har ögonfärgen faktiskt blivit blåare och blir den ännu blåare, så finns inget mer att önska - en riktig 100-poängare alltså!

De första månaderna hos oss hade Paris en glupande aptit. Hon kunde äta hur mycket som helst och det gav snabbt resultat på vikten. Under hennes första ffyra månader hos oss tredubblade hon nästan sin vikt. Vid sju månaders ålder vägde hon 3.3 kg och jag gissar att vikten fortsätter att öka, men förhoppningsvis inte lika fort. Paris blev mamma för första gången när hon var 14 månader gammal.

Tack Mirjam för denna underbara katt!

Den här vackra killen heter Ritchie och är en s.k. Rainbowdoll, även kallad icke maskad eller solid ragdoll. Han gjorde nyligen sin entré i vår familj. Svansen i topp och spinnande intog han allas hjärtan. De första dygnen höll han de andra katterna en bit ifrån sig genom att morra om någon kom för nära :-) Ingen blev dock rädd, de tittade bara förvånat på Ritchie och undrade säkert vad han höll på med. Efter två dagar tröttnade han på att leka för sig själv och gav efter för Love's och Paris' "tjatande" om att leka med dem. Nu är han en naturlig del av vår familj och sprider sitt glada humör bland både katter och människor. Husse, Dennis, är stoltast av oss alla. Han, som inte ville ha fler katter i huset, föll pladask för lille Ritchies charm och skönhet och ligger bakom att vi nu har en rainbowdoll hos oss. Så det kan bli!
Ritchie har mycket bra ragdolltyp. Allt hos honom stämmer med ragdollstandarden, utom ögonfärg och färg på kroppen. I hans stamtavla finns bara RAG.
Ritchie ingår i ett kontrollavelsprogram inom Sverak. Hans eventuella avkommor kommer att registreras som RAG om de är maskade och som XLH / RAG om de är icke maskade.

Tack Lena och Mirjam för att vi fick möjligheten att ta hand om Ritchie!

Detta är Melaina, min italienska prinsessa. Namnet Melaina är hämtat ur Tolkiens värld och betyder ’andlig kärlek’ (mel=kärlek, aina=andlig). Melaina har jag skaffat med hjärtat till minne av min ”ängladotter” Ulrika, som lämnade oss sommaren 2002, så namnet är speciellt valt.

Melaina är en vacker flicka med väldigt vackra blå ögon. Hon är född hos Federica Guagnano i Rom den 28 september 2002. Jag hälsade på Federica och hennes härliga katter några år innan dess när jag var i Rom och jobbade ett par dagar och sedan dess har jag längtat efter min katt från Italien. Italien är mitt favoritland och Federicas katter är verkligen fina, så när jag ville köpa en ny katt till min uppfödning, var det naturligt att det blev Melaina!

Tack Federica för en underbar katt!

Läs mer om Melaina

Askis, som hon oftast kallas, är en brun colourpoint, familjens hungrigaste prinsessa. Hon fick tyvärr kastreras i samband med att hennes första och enda barn, Juniora, föddes i november 2000 och efter det har hon fått en otrolig aptit.
Hon äter och äter och växer och växer och blir bara vackrare och vackrare. Så fort jag går mot köket så kommer hon jamande och talar om att hon är jättehungrig, även om det bara var en liten stund sedan hon åt sist. Hon rullar sig framför mina fötter och visar sin vackra "tomma" mage och vill gärna bli gosad med en stund.
Under hennes första fem år i livet åt hon bara "blötmat". Torrfoder var ingenting hon kunde tänka sig att befatta sig med. Jag provade alla sorters torrfoder jag hittade, men hon bara tittade nedlåtande på de torra bitarna och sedan lika nedlåtande på mig. "Tror du att jag tänker äta det där så tror du fel!" Men så fick jag en provpåse med Choice kattungefoder på en utställning. Jag lade några bitar på golvet framför Askis och hon åt upp dem! Tydligen var den sorten speciell. Hon trodde det var godis! Sedan dess får hon en liten hög på golvet några gånger om dagen och har lagt på sig något kilo.

Askungen tycker mycket om att gosa. När hon är på det humöret så sätter hon sig med huvudet på sned och lyfter ena tassen och tittar på mig med sina vackra blåa ögon och jamar bedjande. Vem kan motstå henne då? Inte jag i alla fall! .

Juniora är vårt charmtroll och pojken som blev en flicka! Hon föddes hos vår veterinär den 16 november 2000. "En liten pojke!" Det fanns ju ingen anledning att tvivla på könet då. Hon registrerades som CC Junior (Carl efter pappa och Cnallert för att hon "knattrade" när hon spann när hon var riktigt liten).

På sin första utställning var hon pojke.Tiden gick och inga testiklar visade sig. Jag tyckte detta var lite underligt, så en dag tittade jag i den långa silkiga pälsen under svansen. Gissa vad? Just det - en liten flicka! Plötsligt hade vi en flicka till i familjen. Jättekul! Så det fick bli omregistrering.

Läs mer om Juniora

Det här är Lillen. Han är son till Jasmine och en härlig blå bicolour kastratpojke på nästan åtta kilo. Till utseendet är han väldigt lik sin pappa Gustav (EC/EP SW 01' S*Krickelins Dolce Gabbana). Vid drygt åtta års ålder är han fortfarande en av de snyggaste blå bicolours jag sett.

Lillen kommer han alltid att kallas, hur stor han än blir. Han är ett söndagsbarn, född den 16 maj 1999 och var minst av de sju i kullen. Han var den ende som fick lite extra tillägg vid sidan av vad mamma Jasmine gav. Varje gång jag kom in i rummet och satte mig på golvet så kom Lillen kravlande och kröp upp i knät. Han blev väldigt speciell och det gick naturligtvis inte att sälja honom. Han är min specielle ögonsten.

Läs mer om Lillen

Detta är Flisan. Hon är huskatt i familjen och ägs av Pernilla. Flisans föddes den 3 mars 1998. Hon har de vackraste gröna ögon man kan tänka sig.

Flisans mamma är en renrasig Helig Birma. Alla tassarna har små vita sockor, enda arvet från mamma. Vem pappa är vet vi inte.

Flisan är lika nyfiken som våra ragdolls och kan inte hålla sig undan när det händer något. Hon är bara aningen mindre "närgången" mot gäster än våra raggisar är. Hon gillar när Pernilla tar fram fjäderpinnen och leker med henne. Hon hoppar "hur högt som helst" och slår volter i luften. Hon kan "sitta vackert" när hon blir bjuden på godis. Sedan hon blev kastrerad har hon blivit mycket lugnare och keligare och hon har blivit kraftigare och blir bara vackrare och vackrare. Flisan flyttade in hos oss i juni 1998, samtidigt som Jasmine.

Flisan älskar Pernilla! När Pernilla ropar så kommer Flisan springande precis som en liten hund. Det bästa Flisan vet är när hon får följa med Pernilla upp på rummet och vara med när Pernilla ser på TV eller sitter vid datorn!