Här skriver jag om lite av varje i katternas och min värld.
Inte varje dag kanske, men ibland när vi har något att säga.

Tidigare år:
2007

2008

17 november
Oooops, I did it again ... Tog så låååååång tid på mig få ihop några nya rader i min dagbok :-) Jag får skylla på att jag haft jättemycket jobb att göra de senaste veckorna och bara hunnit det jag absolut varit tvungen till utöver jobbet. Det är en jobbresa kvar i år - Stockholm nästa! Och mycket jobb är det inför den.

Hej, Ulrika - här är jag! Tack för varmt välkomnande, trevligt sällskap och god mat i Danmark! Hälsa Kent! Hoppas ni kommer och hälsar på oss snart!

I fredags körde Lena och jag körde till Hillerød i Danmark för att ställa ut våra vackra flickor Laura och Love. Det var vår första utställning i Danmark, men absolut inte den sista. Trevliga, glada människor, trevlig stämning och nya kattbekantskaper - det var en trevlig kväll och en trevlig dag i Danmark. Laura blev Grand International Premier. Hon blev också nominerad - som vanligt :-) Grattis snygging!
Love blev Grand International Champion. Grattis min härliga, vackra katt! Kanske hinner vi med Ädelkattens utställning också innan det är dags att löpa.

På tal om Ädelkatten - där ska jag visa upp min fina "regnbågskull"! Det ska bli jätteroligt! Jag är så glad över den här kullen - det är ju extra roligt att få en sådan här blandad kull med så bra Ragdolltyp på ungarna. Om du är på Ädelkatten så är du välkommen att titta på en unik kull med en Ragdoll och fyra härliga färgglada syskon :-)

På tal om Ragdolltyp så har jag sett på forum och andra ställen att man oroar sig över typen på en del av de Ragdolls som används i avel. Det ligger mycket i det och vi uppfödare har ett stort ansvar när vi väljer ut de kattungar vi säljer till avel. Man måste kunna känna sig stolt över de avelskatter som bär ens stamnamn och man måste kunna stå för de katter man säljer till avel. Visst kan katterna utvecklas åt "fel" håll och kanske inte bli så bra i typ som man trodde när de var små, men vi måste vara väldigt kräsna när vi väljer avelsdjur. Det finns många kunniga och erfarna uppfödare som säkert gärna ger råd och delar med sig av sin kunskap. Det bästa sättet för en ny uppfödare att lära sig är titta på så många kattungar man bara kan och att fråga, fråga, fråga ...

På tal om kullen, så har tre av ungarna flyttat nu - en till Göteborg och två till Borås! Funny bor hos Louise och hennes familj i Sävedalen, Virgin bor hos Lena med familj i Tosseryd och Olle har flyttat till Ewy och Jan i Villastaden. Han har också två Griffon-damer som sällskap. Adam, vårt svartvita charmtroll, blir kvar ytterligare någon tid innan det är dags för honom att resa till Nya Zeeland och Madonna blir kvar här hemma. Adam och Madonna har till slut accepterat att deras tre syskon försvann. Det var några jobbiga dagar när de verkade riktigt deppiga. De lekte inte lika mycket och de åt inte lika mycket. Visst har katter känslor, precis som vi människor!

Ritchie har slutat jaga tjejer! Nu jagar han papperstussar och leksaksmöss i stället. Han ligger i knät igen och han är lugna och harmonisk. Det känns bra.
Paris tycker att det är skönt att ungarna blivit stora nog att klara sig själva. Nu kan hon koppla av för sig själv i något hörn, eller mitt på golvet på rygg med alla fyra benen i vädret, hur länge hon vill. Aptiten har minskat igen nu när hon inte behöver producera mjölk mer och högarna i lådan är inte lika många och lika stora längre :-)
Love fortsätter envist att försöka reta upp Askis och Juniora så gott hon kan. När de tröttnar på vår "rödhåriga" tjej så säger de till med ett fräsande och det räcker oftast. Om Love inte ger sig så får matte säga ifrån och då brukar hon lyssna :-)
Lillen har upptäckt att Ritchie kan vara en bra lekkompis ibland. De rusar runt och dribblar ett ihopknysslat A4-papper och ser ut att ha jätteroligt. Det har jag också när jag tittar på dem. Glada katter = glad matte.
Askis tigger så fort hon kan - ost, äpple, smörgås... ja allt man tar fram ur kylskåpet och allt man har på tallriken, men hon vill sällan ha något om man bjuder henne. Utom räkor, skinka och GRILLAD KYCKLING. Pernilla gjorde i ordning kyckling med ris och currysås en kväll för ett tag sedan. Hon skulle ha med sig till lunch när hon jobbade på höstlovet. Hon ställde tre burkar - utan lock - på diskbänken för att svalna och bad mig att sätta in dem i kylskåpet när de kallnat. När jag kom ut i köket såg jag att någon hade varit uppe och plockat av alla kycklingbitar som låg överst i burken. Det fanns bara en misstänkt - Askungen! Hon hade mumsat kyckling med currysås och låg nu och sov hur gott som helst. Så nu lärde vi oss att inte lämna grillad kyckling obevakad. Ingen av oss tänkte på detta eftersom katterna aldrig är uppe på köksbänken. Men lukten av grillad kyckling blev väl för mycket för vår goa katt :-)
Juniora har fyllt åtta år - tänk så fort tiden går. Det var inte länge sedan hon var en liten randig kattunge. Hon är den enda katt jag ställt ut som både pojke och flicka :-)
Melaina är lika snäll och glad som hon alltid varit. Det är härligt att se hur snäll hon är mot sina kattkompisar. Hon bryr sig verkligen om dem.
Flisan är också snäll mot alla. Hon är lekfull och pigg och särskilt glad när Pernilla är hemma. Då får hon vara med i hennes rum och det är roligt :-)

Ha det bra allihop - jag hör av mig en annan dag!

27 oktober
Tiden fortsätter att rusa iväg och nu är det längesedan jag skrev. Vad händer hos oss då? Inte så mycket nytt kanske, men något är det ju hela tiden :-)

Kattungarna först: De växer bra och har nu kommit upp i riktiga "huliganåldern". Tio veckor nu och är verkligen "sjövilda". De tror att de äger världen och att de är odödliga - finns inga gränser för vad man vågar prova på nu och högsta växeln är inlagd när man inte sover :-) Helt underbart ljuvliga är de! Det kommer att bli tomt efter dem, men som tur är så flyttar de inte alla samtidigt. Och lilla Madonna stannar hos oss! Hon är en riktig skönhet, som gärna spinner och gillar kill på magen - precis som de andra :-) Adam, vår lille emigrant, planeras ge sig iväg på sin långa resa den 17 december. Han blir en fin julklapp i sitt nya hem. Adam kommer att bli den första "solida" ragdollen på Nya Zeeland. Lilla Dockgården i lilla Sverige är med och skapar historia på andra sidan jordklotet - lite häftigt, tycker jag :-)

Ritchie väntar på att bli pappa igen! Hoppas det blir en kull med åtminstone några små "regnbågar". Nej, det är inte Love som väntar smått, det är en annan vacker flicka :-) Love ville inte löpa när jag bad henne och nu är det för sent - Ritchie blev kastrerad i onsdags. Han har haft det jobbigt med tjejerna här. Hormonerna har svallat och han har kissat i nästan hela huset. Senaste månaden har han, mer eller mindre, varit "förvisad" till eget rum och bara fått vara ute i huset då och då. Bästa kompisen Melaina, som är så snäll, har hållit Ritchie sällskap för det mesta. Hon vet t.ex. att hon ska sova hos honom på natten ochspringer själv till dörren när jag börjar med kvällsplocket innan läggdags. Hon är klok! Tror hon är klokast bland katterna sedan Jasmine gick över till andra sidan. Nu väntar vi på att det ska bli säkert att ha Ritchie ute i huset tillsammans med Paris och Love. Han är ju så glad i sällskap. Det första han gör när han får komma ut är att hoppa upp i mitt knä och lägga sig om jag sitter i soffan. Efter lite gos går han sin inspektionsrunda i huset. Efter kastreringen tror jag inte han har gjort några markeringar någonstans. Hoppas det fortsätter så.

Eftersom det inte passade Love att löpa när det hade passat Ritchie (och matte :-) så blir det åtminstone en utställning till innan det blir små Love-bebisar. Den 14 november kör Lena och jag mot Danmark för att ställa ut Laura och Love i Hilleröd den 15 november. Det blir vår första utställning i Danmark och vi ser fram mot den. Vi har hört att det skall vara väldigt trevligt att ställa ut i Danmark. Om vi har tur så kommer vi att åka hem med varsin Grand-katt. Laura kan bli GIP och Love kan bli GIC. Håll tummarna! Kanske blir det fler utställningar för Love innan hon blir mamma. Hon är anmäld till Ädelkatten i december. Jag hade tänkt avanmäla henne, eftersom jag planerar att para henne nästa gång hon löper, men "vågar" inte göra det. Tänk om om hon inte skulle löpa innan dess! Det är så roligt att åka på utställning och det vore trist om jag inte har någon att ställa på söndagen, så jag chansar på att hon kan vara med. På lördagen ställer jag kullen så då har jag nog fullt upp ändå :-).

Förra veckan var första veckan efter Pernillas åttaveckorspraktik. Jag behövde inte längre gå upp 05.25 och det var jätteskönt. Tänk att en timmes mer sömn på morgonen kan göra så mycket. Men säg den glädje som varar :-) Den här veckan är det höstlov och Pernilla har fått jobb där hon praktiserade. Nu börjar hon kl. 06.00 och "snälla mamma" får gå upp före fem för att kunna köra henne till bussen!

Nu har småttingarna somnat runt mig efter sitt morgonrace. Det är dags för mig att starta upp veckan med lite jobb. Ha det bra därute!

10 oktober
Tack Maria för att du hjälpt mig snygga till på hemsidan – vad skulle jag göra utan dig :-)

Nu är det hög tid för några rader i dagboken, tycker jag. Har tänkt skriva hela veckan men sitter nu här fredag eftermiddag och försöker vara inspirerad. Vad finns det då att berätta om?

Jo, vår lille emigrant Adam (Live To Tell) kommer att få sällskap på den långa resan till Nya Zeeland. Det blir en liten tjej, Vanessa, som följer med honom och det känns väldigt bra. Det hade varit tufft att skicka iväg honom ensam ända till andra sidan jordklotet.

Kattungarna växer och utvecklas jättebra. De blir vildare och vildare för varje dag, riktiga små huliganer. De har två lägen – ”På” och ”Av”. Mycket fascinerande! Nya bilder finns (Klicka här)
Den här kullen blir blir bara roligare och roligare. Jag fascineras fortfarande över hur härligt färggranna de är och hur bra typen är. Vi har verkligen fått Bingo med dessa småttingar. En annan rolig sak med dem är att det kommer så många trevliga människor och hälsar på. Ni som är nyfikna, men som inte varit här än – hör av er och kom förbi. Hinner jag så bakar jag en kaka till kaffet. Välkomna!
Kattungarna har också varit iväg på sin första bilresa. Den gick till vår veterinär Per för den första vaccinationen. Ingen av småttingarna märkte ens att de blev stuckna. Tack Per, du är bäst!

Förra helgen var det kattutställning i Moss. Lena med Laura och jag med Love gav oss iväg tillsammans på fredag eftermiddag. Vi hade lite bekymmer med hotellrummen när vi kom fram, men det löste sig. Kan bara säga att det var mitt fel alltihop och heder åt f.d. By The Way, som ordnade det så bra. Takk!
På lördagen blev både Laura och Love nominerade. Lena blev förstås jätteglad när Laura fick röster i panelen för första gången – och två stycken dessutom! Heja vackra Laura! På söndagen blev Laura nominerad igen! Love fick ge sig för en annan vacker Ragdoll vid nomineringen. Inget att säga om det J Grattis! På söndagen fick jag äran att bära fram vackra Angel till domaren när det var dags för EC-titeln. Tack Zvezdan! Som väntat gick det bra och Angel fick sin titel. Hon tog det med ro, t.o.m. när husse satte ett diadem på hennes huvud. Så fin hon var – som den vackraste prinsessa!

Och jag fick kram och puss av domaren – det är inte varje dag precis. Kändes ganska bra, kan jag säga J Men det är förstås inte alla domare som jag kan tänka mig att krama och pussa på. De är nog lätt räknade om jag tänker efter – en, två, tre, fyra … ja, och några till kanske. En annan viktig händelse på söndagen var att vi kunde säga ”Välkommen tillbaka” till Olle, som kom och ställde ut sin fina Dizzy. Som blev nominerad. Och blev BIS!!! Olle var jätteglad förstås och det var vi andra också! Nu kanske vi får se honom lite oftare på utställningarna igen. Hej Olle, det får vi väl?! Det var också en massa andra trevliga kattvänner i Moss. Dagarna går fort med så mycket trevligt prat.

Ritchie har haft tjejbesök! Nu håller vi tummarna för fler vackra 'regnbågar'.
Jag går och väntar på att Love ska löpa. Eftersom Paris och Ritchies småttingar är så fina så väljer jag att para Love och Ritchie innan 'kulorna ryker'. Om inte det tar för lång tid innan Love löper förstås. Det känns inte bra att behöva hålla Ritchie, som gärna vill sitta i knät och gosa, halvt om halvt instängd pga att han kastar sig över Paris och Love så fort han ser dem (trots att de inte löper). Dessutom markerar han ju gärna både här och där och det är inte kul! Luktar usch! Det är jobbigt med killar :-)

Vad finns mer att berätta?
Jo, en trist sak. Vi har en väldigt jobbig och tjatig granne, som tycker att dotterns pojkväns bilar låter för mycket. Jag skall inte gå in närmare på detta, men kan säga att jag aldrig haft en sådan tråkig och grinig granne förut – som tur är. Och det är inte kvällar och nätter det handlar om utan eftermiddag och, i värsta fall (!), tidig kväll. Bu :-( Det känns väldigt tråkigt när Pernillas vänner inte längre vill hälsa på hos oss pga en sådan granne. Som tur är så är de andra grannarna runt oss trevliga.

Dennis fick ännu ett barnbarn för två veckor sedan - lilla Tindra. Mamma Susanne hade önskat sig en flicka och jag trodde på en flicka, men alla andra gissade på en kille. Tji fick ni!

Ha en skön helg allihop!

27 september
Vilken dag det blev idag! Jag har nog inte riktigt fattat det än! Min vackra Love blev Best in Show på Boråskattens utställning i Svenljunga! Det är Loves första BIS. Hon har varit så nära några gånger och jag har tänkt att kanske kommer det en dag när den där sista rösten faller på henne. Idag var det den dagen!!! Det känns helt fantastiskt! Det har blivit grattis på plats i Svenljunga, via mail, i min gästbok och på olika forum. Tusen tack alla som gratulerat! Love och jag är jätteglada och tacksamma för alla hälsningar. Och vilka fina priser Love fick! Pokal förstås och fina sopptallrikar och soppterrin, kattmat och lite annat. Det får bli soppa till husse och matte imorgon och mat i ny skål till Love och kompisarna. Vid nomineringen vann Love över två birmor och två ragdollhonor - vi är så glada och stolta.
Det blev ju en helt otrolig Ragdoll-lördag. BIS Vuxen Hona, BIS Vuxen Hane, BIS Kastrat Hane, BIS Ungdjur, BIS Senior!!! Grattis Viktor/Maria, Rudolf/Anette, Indigo/Ulla, Caesar/Margaretha! Extra roligt är det ju med en creme BIS och två paddor BIS! De "blommiga" katterna har kommit långt nu :-)

Ritchie var också med på utställningen. Han kan ju inte få något annat än ett domarutlåtande och en siffra, eftersom han tillhör en icke godkänd variant. Men så länge han får visa upp sig och får så fantastistk fina domarutlåtanden och siffran 1 så kan jag ju inte annat än vara nöjd och stolt :-) Idag blev hans domare så glad när han fick Ritchie på bordet att han genast tog Ritchie i famnen och gick iväg till en av domarkollegorna och visade honom. Det var lite tisslande och tasslande och nöjda miner. Då var jag så stolt! Det var också många framme och beundrade Ritchie i buren under dagen - alla lika imponerade. Åh, så roligt det är med alla positiva kommentarer och alla lycka till önskningar.
Ritchie, ja - hans småttingar fortsätter att växa och utvecklas. De är så otroligt fina. Kullen är den absolut bästa vi haft - alla kattungarna är i princip lika bra i typen. Och så är det ju så roligt med färgerna :-)
Vart tar ungarna vägen när de är flyttfärdiga? Jo, Like It Or Not flyttar till Göteborg, Love Madonna stannar nog här, Like A Virgin kanske flyttar till ... och Live To Tell kommer att flytta till Nya Zeeland om allt går som det ska :-) Han kommer att bli den första solida Ragdollen där och det är förstås väldigt spännande. Adam kommer han att kallas i sitt nya hem där borta på andra sidan jordklotet. Han kommer förhoppningsvis att bli pappa till många fina småttingar så småningom. Så nu är det bara vår härliga lille blå kille som inte har hittat sitt hem ännu. Han hade en familj i Frankrike som var intresserad, men till slut valde de att vänta. Det är en solid mitted de vill ha och eftersom Live To Tell redan var bokad så väntar de :-) Ja, ja, vi får väl fler. Kanske dröjer det inte så länge :-)

I går var jag äntligen iväg och red. Jag har länge tänkt att jag skall ta några privatlektioner på Islandshäst för att komma igång att rida "på riktigt". Om man nu har en egen häst så är det ju synd att inte rida, eller hur. Jag red som barn och tonåring och har sedan ridigt lite då och då. Det är ju så roligt och väldigt avkopplande att rida. Ridningen sitter i kroppen precis som cyklingen gör. När man väl en gång lärt såg så finns kunskapen där. Det gäller bara att öva och öva. Nu börjar jag känna att jag använt muskler som inte varit använde på länge. I morgon kommer jag väl inte att kunna ta mig ur sängen :-)

I torsdags var Lena och jag på IKEA i Kållered och "shoppade loss" :) Vi hade jättekul! Lena ska göra iordning sitt kattungerum inför nästa kull och här hemma ska det bli fint i "Kattóret". I tvättstugan skall vi byta ut den gamla fula diskbänken med tillhörande jättefula plåtskåp mot en bänk med stor ho och dusch. Det blir ett fint badkar till katterna. Så skönt det ska bli att slippa ligga på knä framför duschkabinen. Jag har också köpt en bänk som katterna kan stå på när jag blåser dem torra med min fina nya Air Force Commander. Om katterna kan vänja sig vid ljudet - den låter som ett reaplan :-)

Nu är det läggdags! Det ska bli skönt med en ledig söndag. Det är många helger sedan jag hade en helt ledig dag. Har jag inte varit iväg på jobb så har jag varit på kattutställning. Tidiga mornar alltså. I morgon ska jag sova tills jag vaknar. Blir väl senast klocksn sju :-) Är ju van att gå upp före halv sex sedan fem veckor tillbaka. Nu är det bara tre veckor kvar på Pernillas praktik. Skönt! Sedan för jag sova ända till halv sju!
Godnatt allihop!

24 september
Det är onsdag morgon - en mulen och grå morgon just nu. När jag körde Pernilla till tåget tjugo i sex lyste månen och stjärnorna lika vackert som på ett julkort. Det är femte veckan (av åtta) på Pernillas praktik och jag ser fram mot när den tidiga perioden är över. Det känns lite 'jobbigt' att gå upp före halv sex när jag inte lyckas komma i säng före midnatt någon enda kväll. Men å andra sidan är jag glad varje dag jag vaknar frisk och min familj får vara frisk. Alla dagar är bra dagar då, så klaga tänker jag inte göra. Jag tror på positiva tankar och positiv syn på livet och människorna runt mig. Allt blir mycket roligare då. Jag är glad och tacksam för alla mina vänner, tvåbenta och fyrbenta, som gör mitt liv ljust och glatt och positivt!

Har just haft min morgongosestund med Ritchie. Han bara måste ligga och knô i mitt knä varje dag när jag äter frukost. Han börjar med att försöka lägga sig tillrätta med halva kroppen i mitt knä, men det slutar alltid med att han rullar ihop sig och gör sig så liten han kan för att hela han ska få plats. Och så spinner han HÖGT! Gissa om matte också njuter då. Han är så go den här katten - och så vacker :-) Tyvärr kan han inte få vara ute i hela huset hela dagarna längre. Han fullkomligt kastar sig på både Paris och Love om han får en chans - trots att de inte löper, så jag kan inte ha dem lösa tillsammans just nu. Och markerar överallt gör han så lukten är som den är :-( Det blir lite pusslande, men det är ju tillfälligt. Så länge vi bor som vi gör så kommer jag nog inte att ha en fertil hane i huset igen :-) Kastrering av Ritchie närmar sig med stormsteg. Helst hade jag ju fått detta gjort snarast, men vi väntar på en hona som skall löpa. Om hon låter vänta på sig länge till så ändrar jag nog planerna och släpper ihop Ritchie med Love första gången hon löper efter Moss-utställningen. Det skulle säkert bli fina ungar - och vilken spännande kull det skulle vara!

På tal om kattungar, så har Paris och Ritchies småttingar fyllt fem veckor. De är helt underbara att se på och helt fantastiska, precis som alla kattungar är. Här kan jag njuta lite extra av färgerna också! Det är så häftigt med dessa färger. Nu har jag bestämt mig för vilka färger de har och skickat in registreringsanmälan till SVERAK. RAG-honan är blå, precis som jag tyckte från början. Att hon skulle vara brun var bara ett litet önsketänkande :-)
Vem trodde förresten att det inte finns intresse för mina 'solida' småttingar? Lilla Like It Or Not är tingad - lycka till Louise! Jag har intressenter från olika delar av världen på båda pojkarna :-) Lilla Madonna stannar nog hos oss och lilla Virgin får säkert inte heller svårt att hitta ett hem. Hon är jättefin i typ och helt perfekt i sin teckning och har inte en enda liten prick fel någonstans. Intresse är visat för henne från ett par håll redan. Detta är verkligen en kanonkull på alla sätt. Javisst, jag sticker ut hakan :-) Men jag står för det. Välkomna hit och titta den som vill :-) Visst är det ett härligt färgglatt gäng.

Det är så fantastiskt med kattungar - jag blir lika fascinerad varje gång! Jag sätter in en skål torrfoder för första gången - alla kommer fram och börjar äta, med tjejerna i täten. Jag ställer in en lådan med kattsand - alla använder den till kiss och bajs. Efter bara två-tre pölar och en liten hög på golvet så är alla rumsrena. Helt otroligt! Vakenperioderna ökar, lekarna blir vildare och modet växer. Den här kullen är väldigt sällskaplig. Matte är en uppskattad lekkamrat, henne kan man klättra på. Så fort jag visar mig utanför hagen så har jag fem små sötnosar som sitter och ropar på mig - "kom in och sätt dig matte, vi vill klättra!" Familjens andra tvåbeningar går det förstås också bra att klättra på. Men dammsugaren är jätteläskig!
Jag njuter av varje stund med dessa härliga småttingar. När kullen är flyttfärdig blir det kastrering för Paris. Hon har ju haft tre täta kullar nu. Eftersom hon brukar löpa väldigt ofta och jag inte vill sätta henne på p-piller, så blir kastrering den bästa lösningen. Hon har varit en jättefin mammakatt och ska få leva sitt liv i lugn och ro. Självklart stannar hon hos oss och vill hon så får hon följa med mig på kattutställningar och "slåss" med Lenas Laura om BIV och NOM ;-)

På lördag bär det iväg till Svenljunga med Love och Ritchie. Det blir säkert en trevlig dag bland alla trevliga kattvänner. Nästa helg blir det Norgeresa tillsammans med Lena. Våra tjejer ska förhoppningsvis komma hem med sina norska cert på väg mot Grand-titlarna. Jag är glad och tacksam att tryggt kunna ge mig iväg över en helg och veta att katterna har det bra. Tack Dennis och Pernilla för att ni delar min glädje över katterna - även om ni inte är riktigt lika "tokiga" som jag ;-)

Vår "gamling" Flisan, 10½ år, är ingen stel gammal kattdam precis :-) Igår tog hon ett jätteskutt och satt plötsligt högst upp på Billybokhyllan. Hon såg väldigt nöjd ut med sin utsikt därifrån :-)

Nu ska jag börja dagen på allvar. Den blir säkert fylld med lite av varje - som vanligt. Ha det bra allihop!

15 september
Oj, oj, oj, så länge sedan det är sedan jag skrev. Det har förstås sina förklaringar. Bl.a. så tog det tid att få ordning på datorn, sedan hade jag jättemycket jobb att göra och så har jag varit bortrest i ett par omgångar och dessutom har jag inte kommit åt min hemsida. Nu har jag äntligen en fungerande dator och är tillbaka igen och det känns skönt!

I helgen har "min" kattklubb Västsvenska Kattklubben haft utställning. Det är bara positivt att säga om det arrangemanget. Otroligt proffsigt arrangerat av klubben och alla vänner som hjälpte till från andra klubbar. Det är roligt när man kan hjälpas åt så här och alla blir så nöjda - både utställare och besökare.
På lördagen hade jag med mig Ritchie och Love. Love fick sitt andra CAGCIB och en jättefin bedömning - som vanligt :-) Hon är ju jättefin! Hon var nära en nominering, men skogishonan var strået vassare, tyckte domaren :-) Två andra Ragdollhonor "slog" hon dock ut på vägen.
Ritchie fick också en jättefin bedömning av Albert Kurkowski. "This is the best Rainbowdoll I have ever seen!" Känns jättekul att få detta bekräftat av en domare, som verkligen tycker om dessa katter och nog har sett de som finns här i Europa. Albert är den som gett dem namnet "Rainbowdolls".
Pia, S*Hvenhildas, ställde ut sin jättefina lilla Kali för första gången. Hon fick också en mycket positiv bedömning av Albert. Nu har vi ju några fina "regnbågar" att bygga vidare på! Det är spännande och roligt! Intresset från allmänhet, kattvänner och uppfödare ökar och det känns jättekul. Det är många som anmält intresse för att komma och hälsa på mina kattungar. Ni är så välkomna allihop!
Lena hade med sig Laura, som blev nominerad igen. GRATTIS vackra Laura!
På söndagen hade jag bara med mig Love, som fick sitt tredje CAGCIB. Vi skall också till Svenljunga och Moss, men sedan hoppas jag att Love skall få en kull innan hon kommer ända fram till Grand International Champion.

På tal om kattungarna så är det inte lätt det här med färger :-) Jag har velat lite, men nu tror jag att jag bestämt mig. Det är en solid blå och en svart-vit mitted hane, en solid svart och en bruntabby och vit mitted hona + en RAG n 04 hona. Jag har just bytt färg på RAG-honan. Efter att ha varit helt inne på att hon är blå, har jag nu bestämt mig för att hon är brun. Jag har eventuellt en intressent på henne och hon vill helst ha en brun katt, så nu är hon brun ;-) Skämt åsido, hon ser faktiskt brun ut på riktigt! Alla fem ser ut att vara mycket, mycket bra i typen! Kom gärna och titta - ni är välkomna allihop!

Förra veckan var jag i Rom och jobbade. Där var det varmt! +36 grader - puh! I skuggan alltså! Men är man i Rom så är man och då får man ta temperaturen som den är. Den här resan hade jag tid med både jobb och avkoppling. Jag promenerade massor i Rom och bara njöt av att vara där. Många glassar och mycket god mat. Jag skall skriva ihop lite från resan och lägga ut en annan dag. Jag gjorde ett väldigt speciellt besök som jag gärna vill berätta om!

Detta får bli allt för idag. Nu finns annat jobb att göra. Och kattungar att gosa med :-)

1 september
Hej! Nu var det länge sedan jag skrev. Det är inte helt frivilligt jag hållit mig tyst – jag har haft datorproblem. Min nya dator har ni ju läst om här i dagboken. I onsdags kom den utlovade nya hårddisken, som skulle kommit förra tisdagen senast. Bara det alltså! Hårdisken skulle nu innehålla den engelska versionen av Windows XP Professional. Gissa om jag trodde på att det skulle fungera? Rätt! Jag trodde inte alls och jag fick tyvärr rätt. No Operating System Found! Kastade mig över telefonen och fick tag i den vanlige killen. Han kunde inte förstå hur det kunde bli så här. Han brukar säga det varje gång. Han är alltid mycket vänlig och hjälpsam, men allt blir ju alltid fel. Han är också som teflon. Allt obehag och alla fel verkar rinna av honom och han är lika vänlig hela tiden. Jag är ju ingen människa som skriker och gapar åt folk (det finns det så många andra som gör och det brukar ha dålig effekt och ger absolut ingen respekt), men jag brukar tala om vad jag tycker och det gjorde jag verkligen den här gången. Men det hade ingen effekt alls. Ingen ansvarig chef med befogenheter att lösa problemet fanns på plats, eller hade tid med mig. Torsdag morgon hade jag fått tag i namnet på försäljningschefen och ringde och berättade min långa, otroliga historia för honom. Nu äntligen blev det rätt till slut. I torsdags eftermiddag levererades en ny hårddisk med XP på rätt språk installerat! Det tog två månader och ungefär tio dagar att få en dator som verkar fungera. Helt otroligt! Dennis har hållit på hela helgen och installerat och uppdaterat och jag vet inte vad, men fortfarande finns det mer att göra innan jag kan använda min nya fina dator. Tålamod är bra att ha. Tack, min snälla ”gubbe” för all tid du lagt och lägger på att få mina datorer i fungerande skick!

Men problem med ny dator är väl ingen ursäkt för att inte skriva i sin dagbok kan man ju tycka. Nej, det är det normalt sett inte. Men en olycka kommer ju sällan ensam! Fläkten i min stationära dator passade på att ge upp i början på förra veckan. Fråga Lena hur det lät – hon hörde det ända till Borås! Så plötsligt satt jag här och jobbade på min gamla laptop. Den har låtit illa ganska länge och det var därför jag beställde den nya. Som tur var så har den gamla hållit. Jag hade ju fullt upp förra veckan med jobbet inför resan till München. Tur ska man ha i oturen.

Jag varit i München och jobbat över helgen. Den här gången var det en väldigt kort resa. Iväg fredag förmiddag och hem söndag morgon. Som alltid är det roligt att vara iväg och skönt att komma hem.
Av München såg jag inte mer än hotellet, men jobbet gick bra och det är ju huvudsaken. Det fanns en liten bokaffär på det lilla torget bakom hotellet och där var jag förstås. Det passade bra för boken jag håller på med har bara några sidor kvar. Just nu läser jag Patrica Cornwell’s senaste ”Book of the dead”. Jag hittade en bok som verkar bra, av en för mig okänd författare. ”Nothing to fear” av Karen Rose. Jag föll också för två andra böcker: ”Katzenflüstern – Tierkommunikation und natürliche Heilung für Ihre Katze”” av Nicole Schöfmann och ”Das Wissen der Pferde – und was wir Menschen von ihnen lernen können” av Monty Roberts. Skall bli spännande läsning. Katt och häst och kommunikationen med dem är viktiga för mig.

Kattungarna växer och utvecklas. Alla har öppnat ögonen nu och börjar bli lite intresserade av omgivningen. Jag gissar att de börjar hänga över kanten på bolådan fram mot helgen, så hagen måste sättas upp innan jag åker igen. Så fort jag kan ska jag fotografera och lägga ut lite bilder. Ha lite tålamod alla ni som väntar på bilder! Jag måste säga att de ser så fina ut i typen allihop, breda i huvudet, väl utfyllt nosparti redan och korta i nosarna. Spännande att se hur de växer till sig.

Förra helgen var det kattutställning i Varberg. Lena var med på lördagen och hennes IP & CH S*Dockgården’s Laura Pausini fick sitt första CAGPIB och blev NOM. Denna gången visste domaren vad hon gjorde så Laura fick vara med i panelen den här gången. Love fick en jättefin bedömning av sin domare och fick sin titel International Champion. Vid nomineringen var det en vacker skogis som drog längsta strået och fick vara med i panelen, men jag var lika glad ändå. Jag har ju aldrig räknat med att Love skall vara med i panelen vid varje utställning. På söndagen var det dags för Love’s första CAGCIB och den här dagen blev hon dessutom NOM i konkurrens med två andra vackra honor. I panelen fick tre katter två röster var. Det var Love + en annan ragdoll + en skogis (tror jag). Sista domarrösten gick till skogisen, som blev BIS. Kanske blir det Love’s tur en annan gång. Med tanke på att Love tillhör ”de nya färgerna” (hur länge är de nya egentligen?) och folk brukar säga att de inte har samma chans som de ”gamla”, så är jag förstås jättenöjd över att hon är i panel så ofta och att hon dessutom får röster av domarna i panelen! Det här var inte första gången, och förhoppningsvis inte sista.

Det var en trevlig utställning och mycket prat med trevliga människor. Jag är särskilt glad över nyfikenheten på och intresset för Paris’ och Ritchies kattungar. Jag är alldeles övertygad om att våra vackra ”Rainbowdolls” har kommit för att stanna.

Utställningen var väldigt bra arrangerad och slutade dessutom tidigt på dagarna. Lördagen kl. 17.00 och söndagen redan strax före 16.00. Åh, så skönt det kändes att komma hem i ”vettig” tid. Tack RHK!
Tack Tomas för foton från panelen. Assistenten ser verkligen vettskrämd ut. Och Love som är den snällaste man kan tänka sig. Men ju hårdare man håller henne, desto mer försöker hon slingra sig J

Love och jag hann inte mer än hem från kattutställningen på söndagen förrän hon började löpa. Hela veckan har vi fått hålla isär henne och Ritchie. Vilket brölande och jamande det har varit veckan som gått. Hoppas att löpandet snart är slut så att lugnet kommer tillbaka. Någon parning för Love är inte planerad förrän efter utställningen i Moss – så går det när man tar långpaus från början av maj och matte går och väntar och väntar på ett löp, men till slut ger upp och anmäler till flera utställningar i stället. Ritchie är ju inte heller den tilltänkte fadern. Hans kulor skall ryka snarast efter VKs utställning om knappt två veckor. Han markerar sitt revir överallt, verkligen överallt!

21 augusti
Idag är det ett år sedan vår älskade Jasmine lämnade oss. Det är väldigt tomt efter henne och jag saknar henne varje dag. Det går faktiskt inte en enda dag utan att jag tänker på henne och på andra vänner som finns bland änglarna. Men även om jag saknar mina vänner, så är jag samtidigt glad att få ha haft dem som vänner. Förhoppningsvis ses vi igen på andra sidan.

Till helgen är det dags för utställning igen. Som alltid saknar jag Jasmine och Aurora extra mycket då. Det var så roligt att ha dem med sig. De tyckte ju båda så mycket om att visa upp sig. De bästa resorna de visste var de när vi bodde på hotell. De älskade det verkligen! De var lika matte med det - jag gillar ju också att bo på hotell :-) Aurora var på 60 utställningar och Jasmine var med på 40, så damerna hade rutin.

Kattungarna växer "så det knakar". Det är så "häftigt" att ha kattungar med färg i bolådan! Jag är mycket glad och stolt över den här kullen och jättetacksam över så många "regnbågsbebisar"! Skall vi komma någon vart på vår väg mot syskonras så behöver vi ju fler ickemaskade katter. Paris är en jättebra mamma och också hon är väldigt stolt. Här är en alldeles nytagen bild. Kattungarna är här knappt fyra dygn.

Här har inte hänt så mycket. Jag har mycket jobb och sitter mest framför datorn. Den utlovade hårddisken har förresten inte kommit och man ger mig inget besked. Snart är gränsen för mitt tålamod nådd.

Jo, igår kom det en ny häst till hagen! Det är en fyraårig valack. Det tyckte vår Ljómi var jätteroligt för han gillar att leka och busa.

18 augusti
Nu har de kommit! Vilka då? Jo, kattungarna så klart! Vår första "blandade" kull!
I lördags verkade Paris lite rastlös och följde mig hela dagen. Ibland var hon i bolådan och bäddade runt lite. Hon åt med god aptit och tog det coolt. Sov en del förstås! Vid 22-tiden var det dags att hoppa ner i bolådan "på riktigt". Hon låg där en stund och spann, krystade en gång och ut kom den första ungen. Han såg alldeles svart ut, men det visade sig sedan när han torkat att han är blåtabby. Han är så läcker! Efter honom kom en tjej, en alldeles vanlig maskad RAG. Sedan ytterligare en tjej, svart/vit mitted tabby, kanske pappa upp i dagen så småningom. Efter midnatt föddes ännu en tjej, nästan helt svart och till sist en svart-vit mitted kille! Jag hade ju hoppats på att åtminstone få någon ickemaskad ("Rainbowdoll") i kullen, men 80% hade jag ju inte vågat drömma om! Det är lite konstigt att sen en hög olikfärgade småttingar ligga och sova. Det brukar ju vara en hög helt vita. Här är en bild på småttingarna 1½ dygn gamla.

Åh, vad spännande det ska bli att följa de här små!
Tack alla som redan hunnit gratulera! Jag är jätteglad över inläggen i gästboken och alla hälsningar via email, tack, tack :-)

I fredags kom min nya dator tillbaka. Den hade ju varit ute på utflykt igen - denna gång för att få rätt språk inlagt. Man hade ju gjort fel och installerat svenska förra gången. Spänningen var stor när jag tog emot paketet från UPS-killen. Skulle datorn fungera? Jag måste erkänna att jag var skeptisk. Och med rätta, visade det sig. Datorn startade aldrig upp överhuvudtaget ... Om jag kände mig trött? Jo, tack. Jag ringde supporten, som var lika vänlig som vanligt. Killen föreslog att jag skulle lägga i CDn och starta installationen och så skulle han hjälpa mig att hämta hem alla drivrutiner osv ... MEN det gjorde vi ju första gången så jag vet hur många timmar det skulle ta. Timmar som jag inte har just nu. Skicka mig en ny dator - en som fungerar, föreslog jag. Men se det kunde man inte göra. Dock kan man skicka en hårddisk som jag enkelt kan byta ut själv, bara två skruvar . Jo, jo. Vi får väl se hur det skall gå. Jag tror vad jag tror. Den nya hårddisken kommer troligen i morgon Fortsättning följer!

Min dotter Pia och barnbarnet Michelle har blivit med katt. Lille Glenn har flyttat in. Han är en rödtabby huskatt och precis så charmig och lekfull som en liten kattunge ska vara. De fick ta över honom helt plötsligt, så det blev ett snabbt beslut. Vi var där igår med lite matskålar, torrfoder, transportbox m.m. Bild på lille Glenn kommer en annan dag.

Till helgen är det kattutställning i Varberg. Det ser jag fram mot. Love på tur igen, så det blir ett besök i duschen för henne endera dagen :-)

7 augusti
Skönt att det blivit lite svalare! Katterna är överens med mig om det :-) Särskilt Paris, tror jag. Hon börjar ju bli rund om magen nu. Den här kullen känns det extra spännande att vänta på. Jag är så nyfiken på om vi får någon liten ickemaskad baby. Många andra är nyfikna också, det vet jag :-)
Love låter fortfarande vänta på sig. Hon har inte löpt sedan början av maj och nu tycker jag att det börjar bli dags. Men tösen lyssnar inte alls på matte :-) Å andra sidan så kan hon gott vänta med att löpa till efter utställningen i Svenljunga i september. Hon och Ritchie är anmälda dit.
På tal om Ritchie så tror jag att jag glömt att berätta att han hade besök av en jättesöt och snäll kattfröken för ett par veckor sedan. Ritchie blev så rädd att han sprang och gömde sig och vägrade hälsa på henne överhuvudtagen. Hennes löp verkade ha avstannat och hon fick ha rummet för sig själv till nästa dag när hennes matte kunde komma och hämta henne igen. Jag hade gärna behållit henne hos mig. Hon är så vacker och hon påminde mig så mycket om vår ängel Aurora. Ritchie låg kvar under soffan flera timmar efter att hon åkt hem. Hoppas hon löper riktigt rejält nästa gång och hoppas Ritchie är lite tuffare då :-)

I lördags hade vi vår årliga katträff. Det är så roligt att samla kattungeköpare och andra kattvänner för några trevliga timmar. Inte svårt att gissa vad det mesta pratet handlar om ;-) Tack alla som var här - vi är jätteglada att ni kunde komma!

Den här fjärilen satt på vår husvägg häromdagen. Jag har aldrig sett en sådan förut. Är det någon som vet vad den heter?

I söndags var Dennis yngsta barnbarn Henke och hälsade på tillsammans med sin mamma och pappa. Våra katter har inte träffat många så små barn så det var lite spännande. Ritchie tyckte det var riktigt läskigt med en fyramånaders kille och höll sig undan till lille Henke somnade. Då blev Ritchie tuff minsann. Så här låg de och sov i en timme ungefär :-)

Dennis har börjat jobba igen den här veckan och om ett par veckor börjar skolorna. Det ska bli ganska skönt när livet kommer in i sina vanliga spår igen. Visst är det roligt när vi är lediga allihop - men visst är det skönt när det blir lite vardagsrutiner igen. Tycker jag alltså :-)

Kom hem i tisdags kväll efter två dagars jobb i London. Åkte hemifrån tidigt i måndags morse - 07.45 gick planet. Jag hade förstås tänkt lägga mig extra tidigt i söndags, men som vanligt var det svårt att komma i säng. Klockan hann bli en bra stund efter midnatt innan jag somnade. Det kändes trögt att gå upp när klockan ringde klockan fyra. Kändes ju som om jag nyss somnat, och det hade jag ju nästan gjort. I London var det fullt upp ända till hemresan i tisdags eftermiddag. Hann bara en snabb utflykt till Covent Garden. Nästa resa blir till München och därefter blir det Rom.

I juni beställde jag en ny laptop. Min gamla laptop och min stationära dator låter som om de håller på att haverera båda två och det känns lite nervöst att lita på dem. Den nya datorn skulle ha drivsystem installerat, men när den kom så var den alldeles tom. Det gick åt många timmar för mig att tillsammans med supporten på dataföretaget lägga in och hämta hem allt som redan skulle varit klart, men till slut var det gjort. Trodde jag alltså. Det visade sig att datorn inte riktigt ville vara med. Den stannade, var trög, ville ingenting som jag ville ... den fungerade helt enkelt inte! Det är nog fel på minnet, hårddisken eller annat, sade man och datorn hämtades för att bli fixad.I tisdags eftermiddag kom den tillbaka. Snabbt och fint - men fick jag vara glad länge? Ack nej! När jag startade datorn så var visserligen operativsystemet installerat - men på svenska i stället för på engelska. Suck, hur trött kan man bli! Idag har datorn hämtats igen och nu hoppas jag på att allt blir riktigt. Eller ska det bli tredje gången gillt ........... Åh, vad jag önskar att jag kunde klara min dator helt och hållet själv!
Men har man inte värre problem än så här så ska man nog inte klaga. Det är det så många andra som gör hela tiden. Hur orkar en del människor vara arga på allt och alla hela tiden och bry sig om vad andra gör? Hur orkar man irritera sig på allting runt omkring? Och hur kan man gå omkring och tycka att man vet bäst och klanka ner på vad andra gör. Varför pratas det så mycket strunt? Och varför vänder man sig inte direkt till den man har synpunkter om? Detta gäller i alla sammanhang, inte bara i kattvärlden. Jag önskar att alla vi som har förmånen att vara friska skulle vara glada över det och ta vara på varandra och sluta beklaga oss och gnälla och gny! Att tänka positivt är bra för både omgivningen och ens egen kropp. Jag försöker rensa bort det runt mig som ger negativa tankar och energier. Därför 'samlar' jag på positiva och goa vänner, som skänker glädje i mitt liv! Tack för att ni finns och kram på er allihop!

Vad mer finns att skriva om? Inte så mycket, tror jag. Jo, jag tänkte flytta Kattóret till rummet bredvid (vårt gamla sovrum). Det är så opraktiskt att ha mamma katt och kattungar i rummet med utgång till altanen. Det går ju inte att ha dörren stående öppen så att det drar på kattungarna. Flyttprojektet måste fixas under denna helgen, så jag vet vad jag har att göra. Blir trött bara jag tänker på det :-) Nejdå, det är inte så farligt - bara svårt att veta var jag skall ställa möblerna som blir över. Det är mycket som ska flyttas runt i huset. Pernilla ska flytta ner i källaren så den måste nästan tömmas. Vi får Pernillas rum i stället förstås. Vi har pratat om och planerat att få detta gjort hela sommaren så nu känns det som det äntligen är dags :-)

28 juli
Hemma igen efter en mestadels väldigt trevlig utställningsresa till Skien i Norge tillsammans med Lena. Lena hade med sig Laura och jag hade med mig Love. Vi körde hemifrån vid middagsdags i lördags. Jag hade ställt in GPSen på hotellet i Skien och den lotsade oss via färjan Moss-Horten. Så långt allt väl. Från Horten guidades vi ut på små vägar, så små att de inte fanns på kartan vi hade med oss. Upp och ner i bergen, skrapa kurvor och mycket smala vägar. Jag gillar att köra så här, men undran fanns om "Ingrid" (jag kallar min GPS-röst så :) verkligen visste vägen till Skien. I grund och botten litar jag på henne. Hittills har vi ju alltid kommit rätt. Efter ungefär en timme på dessa svindlande vägar och hisnande backar kom vi fram till hotellet. Heja Ingrid! Vi åt en god middag, gick en promenad och satt och pratade en stund över ett glas vin tills det var läggdags. Söndag morgon var vi tidigt uppe och "hängde på låset" när frukostmatsalen öppnade klockan sju. "Ingrid" lotsade oss till utställningshallen och väntan på att komma till domaren började. Båda våra katter bedömdes av samma domare. Laura fick sitt certifikat och blev samtidigt Internationell Premier. Love fick sitt andra CACIB. Så småningom blev också båda tjejerna nominerade och fick varsin fin medalj. När det var dags för panel fanns ingen bur för Laura. Lena undrade förstås var hon skulle sätta Laura och fick då veta att domaren nominerat en annan hona! ??? Panelansvarig man, som meddelade detta, gjorde det på ett väldigt otrevligt sätt och kvinnan i sekretariatet var ännu otrevligare när Lena och jag gick för att fråga vad som hänt. Jag har aldrig varit med om att se någon bli så otroligt otrevligt bemött av någon någonsin (jo, möjligen med några enstaka undantag). Hur kan någon ställa sig och skrika hysteriskt rakt upp i ansiktet på någon som dessutom är helt oskyldig? Domaren hade gjort fel och nominerat två kastrathonor. Vi hade våra burar precis framför domaren, så hon kunde informerat Lena om felet när hon upptäckte det. Annars kunde ju sekretariatet informerat. Då hade Lena sluppit bli utskälld och gapad åt för en sak som hon inte var skuld till! En ursäkt från sekretariatet hade suttit bra! Usch och fy en så'n trist avslutning på en trevlig utställningsdag. Hoppas det var första och sista gången det blev så här tokigt!
Hem valde vi att köra E18 från Skien till Horten. Den vägen var lite mindre krokig och backig än vägen vi tog dit. När vi kört ombord på färjan skulle jag dra upp rutan på förarsidan. Pionk, sade det, och rutan ramlade rakt ner inuti dörren:-( Kändes lagom kul. Vi fick hjälp med stora plastpåsar och tejp på en mack i Moss. Nu står bilen i "akut-kön" på bilverkstaden och blir väl färdig framåt torsdag. Så nu är jag både billös och cykellös. Det är punktering på bakdäcket på min cykel. Tur att Pernilla använder moppen så att jag kan ta hennes cykel.

Idag är det varmt - över 30 grader! Katterna orkar knappt röra sig. Jag ställer med jämna mellanrum en tallrik med blötmat framför Paris, så att hon kan ta några tuggor. Bebisarna behöver säkert näring i värmen :-)

Det är Dennis femte och sista semestervecka. Tiden har ju rusat iväg. Samtidigt som det känns tråkigt att semestern är slut för den här gången så är det skönt att komma tillbaka till vardagsrutinerna lite. Och snart börjar skolorna igen och då är allt som vanligt igen.

På lördag är det katt-träff hos oss. Det skall bli roligt!

25 juli
Åååhhhh, vilken underbar morgon... Var borta i stallet tidigt i morse. Hovslagaren har varit hos vår Ljómi, så nu har han nya fina skor. Nu på sommaren växer hovarna mer än vanligt, så det är dags för nya skor om sex veckor igen. Det är livskvalitet att komma bort till hästarna. Speciellt skönt är det en solig sommarmorgon som den här. Det är alldeles tyst överallt. Tystnaden bryts bara av att någon fluga surrar, fågelkvitter eller ett får bräker. Min dröm är en egen liten gård med djur som har det bra. Jag äter inte kött så djuren kan känna sig trygga i min närhet :-)

Paris ligger på hedersplats på Västsvenska Kattklubbens sida och det känns förstås jätteroligt (länk till VK)

I morgon styr Lena och jag kosan mot Skien i Norge. Laura och Love skall visa upp sig. Det blir första gången på hotell för tjejerna - spännande. Det blir trevligt med en liten lillsemester.

23 juli
Grattis till barnbarnen, som heter Emma! Och till alla andra Emmor förstås. Det är "fruntimmersveckan" och många jag känner har namnsdag den här veckan. Själv har jag två - Margareta och Christina :-) Medan min mamma levde var det alltid något speciellt för oss som hade namnsdag. Mamma hette Emma som andranamn och hade alltid litet kalas för sina vänner på Emma-dagen. Dag, dag, dag.... jag skulle aldrig klara mig i programmet "På minuten" :-)

Lilla Janis Joplin flyttade förra tisdagen. Hon tog sin nya familj med storm och alla föll pladask för henne. T.o.m. familjens katt blev glad för sällskapet. Åh, vad det är härligt när kattungarna flyttar till underbara hem och man känner att de kommer att få ett fint liv. Tack alla mina kattungeköparvänner för att ni tagit hand om katt från oss! Utan er hade vi ju inte kunnat föda upp dessa underbara katter.

Dennis och jag varit iväg på en liten semester. Vi fick ett ryck häromdagen och tänkte först köra ner till Österrike ett par dagar. När vi började titta på färjor, broar, eventuell övernattning..., så gav vi upp och åkte norrut i stället :-) Min mormor är född i Näset, Ragunda i Jämtland så vi har släktingar där. Sist vi var där uppe var sommaren 1995. Då vari min mamma med oss. Två dagar efter att vi kommit hem från den resan dog mamma. Vi har haft kontakt med Ragunda genom mammas syssling Inger, men sedan Inger dog för tre år sedan, är det jag som håller kontakten. Jag är glad att jag äntligen kände att jag orkade åka upp och hälsa på. Vi har haft jättetrevliga dagar med mycket prat och gästfrihet. Tack allihop!!!
Vi körde hemifrån i torsdags morse och var framme vid 19.30. Vi hade bokat en stuga i Hammarstrand och hade inga problem med att hittade den. Men nyckeln satt inte i dörren som den skulle :-( Täckningen på våra mobiltelefoner var lika med noll (lita inte på Tele 2 om ni åker åt det hållet), men jag lyckades få iväg ett sms till uthyraren. I stället för att sitta i bilen och vänta på att bli insläppta så körde vi bort till Gunvor och Per-Göran i Näset för att tala om att vi kommit. Där var det ingen hemma. Vi satte en lapp på dörren och åkte tillbaka till stugan ifall någon skulle komma och låsa upp. När vi väntat där en stund kom Gunvor och Per-Göran och hämtade oss. De bestämde att vi skulle bo hos dem i stället :-) Tusen tack för stor gästfrihet och jättetrevliga dagar!!!
På fredagen var vi och hälsade på Sven, min äldsta släkting på mammas sida. Det var väldigt roligt att höra honom berätta en massa från trakten och släkten. Han är 88 år och har ett minne mycket bättre än mitt! På eftermiddagen var vi uppe på Hembygdsgården och fikade. Vi tittade in i Ragunda Gamla Kyrka, en väldigt vacker liten träkyrka och vi letade efter min mormors grav på kyrkogården, men fick ge upp när vi inte hittade den. På kvällen bjöd Gunvor och Per-Göran på älggryta. Jag äter inte kött så jag fick fetaostsallad i stället och det var jättegott. Till efterrätt blev det Ragundajordgubbar och glass. Verkligen de godaste jordgubbar jag ätit den här sommaren!
På lördagen var det auktion i Hanssons Loge i Långsele. Det var så mycket som skulle ropas ut att man skulle fortsätta på måndagen! Vi tänkte inte köpa något, men jag ropade in en jättefin, stor koppar"hink" för 300 kronor. Den skall jag plantera krasse i. På eftermiddagen besökte vi den Thailändska paviljongen i Utanede. Paviljongen är byggd till minne av kung Chulalongkorn, en thailändsk kung som besökte Utanede år 1897. Det var Kung Chulalongkorns dag så det var mycket folk och extra festligheter med dansuppvisningar och dockteater. Byggnaden är en märklig skapelse mitt i den jämtländska naturen. Jag får ärligt säga att ett besök räcker för all evighet. Visst är byggnaden vacker, men har man sett den en gång så räcker det. (Läs mer om paviljongen här)
På kvällen hade vårt värdpar ordnat ett kulinariskt besök på Grannäset Gårdsbutik & Kök. Där har Eva och Dan Forslund ordnat ett litet paradis med underbar mat i vacker miljö. Vi åt en väldigt god lax med tillbehör. Till dessert fick vi morotsglass och morotsglass med kardemumma. Mycket gott! Ett besök rekommenderas om du någon gång kommer i närheten. Vill du äta middag så tänk på att ringa och beställa! Det är en liten restaurang med personlig service. (Här är länken.)
Söndag var det dags för lite släkthistoria. Lennart tog oss på promenad in i skogen till torpet där min mormor är född. Tyvärr är huset på väg att rasa ihop. Ägarna gav sig iväg för många år sedan och lämnade allt precis som det står nu. Det ser ut som de bara gått iväg för en liten stund. Jordkällaren, brunnen och lagår'n har rasat för länge sedan. Jag tog med ett par skott från de vackra buskarna som växer överallt runt torpet. Hoppas de tar sig. Därefter besökte vi huset dit mormors familj flyttade när de lämnade torpet och också torpet på 'bottnan' som också hörde till familjen för länge sedan. Detta torp ligger där Ragundasjän en gång låg. Natten till den 7 juni 1796 tömdes sjön på vatten och Döda Fallet bildades. (Läs mer här). Det måste varit en märklig syn som mötte människorna när de vaknade på morgonen och sjön var borta. Efter all rundvandring så var det dags för jättegod lunch hos Helene och Lennart och därefter kaffe och några trevliga timmar med ännu fler släktingar, Susanne o Karl-Erik och Sören o Rita + barn. Framåt kvällen hann vi också med ytterligare ett besök hos Sven. Vi var så mätta efter allt vi ätit under dagen så vi nöjde oss med efterrätt den här kvällen - Ragundajordgubbar med glass - igen! Mums!
Måndag morgon gav vi oss hemåt efter frukost och var hemma igen till kvällen. Dennis och jag är överens om att vi alldeles säkert skulle trivas med att bo däruppe i vackra Jämtland i närheten av alla trevliga släktingar. Tack alla för att ni tog hand om oss på bästa sätt! Vi kanske flyttar upp så småningom. Om inte annat så kommer vi tillbaka och hälsar på, var så säkra!

Här hemma har Dennis mamma och Pernilla skött om varandra och katterna. Pojkvännen har också varit här förstås. Katterna följde efter mig en stund när vi kom hem, men insåg väl att vi skulle stanna hemma nu. Ordningen var återställd och de kunde återgå till att sova en stund :-) På tal om katterna, så väntas här kattungar igen. Det är Ritchie som varit snabbare än matte. Paris är dräktig och vi hoppas på åtminstone några små "regnbågsbarn" i den här kullen. Mormor Turtle fick ju nyligen fyra maskade småttingar - inte en enda liten "regnbåge" där inte. Vi hoppas på bättre tur - håll gärna tummarna! Det är verkligen spännande! Det blir lite tätt mellan Paris' kullar men det är som det är. För mig, som absolut vill undvika p-piller till mina katter, känns det bättre med ett par täta kullar och därefter kastrering än så täta löp, som Paris har haft. Paris mår jättebra och är kollad av vår veterinär. Hon har inte tappat vikt eller kondition efter senaste kullen och jag tänker på Susan Little's devis under föreläsningen på Sveraks seminarium i höstas : "A happy, healthy uterus is a pregnant uterus". Det känns som väldigt kloka ord från en av de ledande veterinärerna i världen när det gäller katt. Det ser alltså ut att bli Paris som blir mamma till Ritchie's småttingar. Det blir säkert fina småttingar. Både Paris och Ritchie är ju väldigt bra i typen. Love verkar ha tagit långpaus från löpandet, så jag får väl se mig om efter en annan hane till henne. Ritchie skall inte vara fertil så länge till.

På lördag bär det av mot Norge och kattutställning. Spännande och roligt - som vanligt.

13 juli
Myndig dotter=vart tog hon vägen? :-) Jo, vi vet förstås var Pernilla är, men vi ser inte så mycket av henne. Känns förstås konstigt, men helt OK.

Jag förstår inte vart tiden tagit vägen. Dennis har nu haft två veckors semester. Vad vi gjort? Ja, just ingenting. Åkt och fikat, latat oss och ingenting särskilt. Tiden rusar ju i väg även om man inget särskilt gör :-) Jo, veckan som gick har jag jobbat en del förstås. Det kommer att vara lite fram och tillbaka med jobb för mig den här sommaren, men det funkar bra när man inte ska iväg på någon längre semester.

Idag har Janis Joplin fått ett nytt hem. Hon flyttar på tisdag eftermiddag och kommer att få det jättebra. Det blir lägenhet mitt inne i Göteborg med kattkompis och människofamilj. Det känns skönt nu när alla småttingarna fått nya hem. Det känns förstås lite extra när JJ flyttar. Vi har ju hunnit fästa oss lite extra vid henne eftersom hon varit kvar några veckor efter sina bröder. Hon är en sådan härlig liten tjej. Väldigt social, lekfull och sällskaplig - precis som en ragdoll skall vara. Men det är lätt att lämna kattungar ifrån sig när man känner att de kommer till rätt familjer. Alla våra kattungar har kommit till rätt familjer och det är vi så glada över! Snart är det förresten dags för den årliga kattungeträffen på vår altan. Hoppas det inte regnar!

Vad har hänt sedan sist? Jo, det har varit barndop. Lille Henrik var jätteduktig. Alldeles tyst, utom just när prästen döpte honom.

Jag får ju inte glömma "sommarens upplevelse" - Bruce Springsteen och E-Street Band på Ullevi den 4 juli!!! Helt otroliga! Tre timmar på scenen med 110%. Från 21.00 till 23.55 utan att lämna scenen - inte dåligt för "gamla gubbar"! Tänk om man hade bara en liten del av den energin och konditionen :-)

Har fått ett ryck idag. Kanske ger vi oss iväg ett par dagar. Vi får se :-)

3 juli
Nu har vi inget barn att ta hand om längre, vi har en myndig vuxen dotter i huset. Det känns både positivt och konstigt på samma gång :-)
Eftersom vi hade kalaset i söndags firades födelsedagen bara med presenter och "vacker" morgonsång (stackars Pernilla!) av pappa och mamma. Bästa presenten var en Canon digital systemkamera. Nu hoppas jag på många fina bilder på katterna att lägga ut på hemsidan.

Igår var jag i Torslanda och planterade vackra rosor på min dotter Ulrikas grav. Idag är det på dagen sex år sedan hon dog. Jag har tänkt på henne mer än vanligt och hyllat henne med att spela Brian May's känslofulla "No-one but you (only the good die young)". Queen, - utan Freddie Mercury förstås. Det känns fortfarande så orättvist och sorgligt att unga människor skall behöva dö i hemska sjukdomar!

När jag var iväg igår passade jag på att göra en liten sentimental "utvikning" också. När jag var liten bodde vi under somrarna i en stuga inne på Torslanda flygplats område. Min morfar var flygplatschef på Torslanda, och fick bo i stugan på somrarna, men när han pensionerades fick vi tyvärr inte ha stugan kvar. Sista sommaren vi bodde där var jag 10 år. Igår tog jag en liten promenad förbi stugan, som inte är sig riktigt lik, och i området runt. Det var mycket som var sig likt, men hela flygplatsen är förstås borta. Nu finns där en golfbana och det är ju inget för mig :-) Det är konstigt att tänka att det är så länge sedan som jag bodde där. Det känns ju som ganska nyligen :-) Tänk så mycket kul vi hade där, mina kompisar och jag. Skall ta cykeln med mig en annan dag och cykla ner till badet och till gamla affären och se om jag känner igen mig. Dennis följer säkert med också. (Alldeles nyss fick jag ett sms från honom. Han har fått en gädda och kompisen har fått en gös :-)

I morgon är det en extra härlig fredag! Bruce Springsteen är på Ullevi. Köpte en biljett på nätet igår. Hoppas det är en bra plats :-) Men, oavsett det så blir det en härlig upplevelse.Det blir "ståpäls" över hela kroppen. Sist The Boss var här var jag salig i flera dagar efter koncerten! Snacka om livsglädje och förmåga att bjuda på sig själv och ge allt!
På söndag blir det dop. Bonusbarnbarnet Henrik Erik skall kläs i långklänning och få vatten på huvudet.

Nu är det dags att väcka alla sovande katter med dammsugaren :-) Ha det bra allihop!

30 juni
Det är en hel vecka sedan Kurt och Freddie flyttade hemifrån. Lilla JJ gör vad hon kan för att hålla energierna uppe i kattgänget. Hon är en så'n rolig och go liten katt. Ligger på skrivbordet när jag sitter vid datorn. Antingen sover hon eller så skall jag klia henne på magen samtidigt som jag jobbar på datorn. Hon är mycket hjälpsam vid datorn, kan jag säga. Hon både skriver och öppnar program :-) En riktig liten "tjuv" är hon också. Hämtar pennor och andra saker från skrivbordet och tar med dem ner på golvet och leker en stund. I dag hittade jag en penna, en boll och en leksaksmus i boet längst ner på klöspelaren. Fint gömställe :-) Paris är cool, som vanligt, och låter JJ hållas för det mesta. Men när det blir för mycket rusande fram och tilbaka så hänger Paris på och rusar efter. Det ser ut som hon försöker säga till JJ att lugna ner sig lite :-)

I fredags var Mirjam med dotter, syster och systerdotter och hälsade på. Lena var här också. Det var roligt att träffa dem och prata bort några timmar. Hoppas det gick bra på hundutställningen i helgen!

Dennis har börjat sin semester idag. Han skall vara ledig fem veckor. I veckan skall han iväg på kombinerad fiske- och whiskyprovningsträff:-). Han planerar att använda en del av semestern till att måla huset och hoppas på att det blir lagom målarväder :-) Några kilo kanske kan försvinna också under de här fem veckorna :-)

I morgon fyller Pernilla 18 år! Det är inte klokt så fort tiden går. Vi hade "släktkalas" i lördags, så i morgon blir det en lugn dag med presenter på morgonen som vanligt. Vi har bl.a. köpt en ... inte värt jag skriver det en dag för tidigt ;-) Tror Pernilla ska bli glad.

Ritchie får nog tjejbesök i morgon. Då blir han säkert jätteglad! Love verkar ju ha tagit långledigt från sina täta löp och nu "får" hon inte börja löpa förrän tidigast i mitten av juli. Vi vill inte ha kattungefödsel när jag inte är hemma. Skall till München i slutet av augusti och sedan till Rom nästan en vecka i början av september. Var inte för avundsjuka bara - jag kanske inte ens hinner ut på någon privat utflykt den här gången.

Nu är det dags att natta katterna!

23 juni
Tiden rusar! Min dagbok är verkligen dåligt skött! Måste skärpa mig och skriva lite oftare. Jag vet att många hälsar på och läser vad jag skriver, så jag får be om ursäkt och lova bättring.

Juni månad är nästan förbi. Det härliga sommarvädret har bytts mot höstlikt regn och blåst. Kyligt är det också! Hoppas bara att inte den här sommaren regnar bort som den förra gjorde. Vad har vi då gjort? Massor och inget särskilt. Ritchie och mamma Tiramisu har varit på utställning i Örebro. Det är alltid roligt att visa upp våra vackra s.k. Rainbowdolls. Någon undrade om Rainbowdoll är samma sak som Ragamuffin, men det är det ju inte. Läs gärna på sidan om Rainbowdolls. Midsommarafton firade vi här hemma i lugn och ro tillsammans med familj, pojkvän och vår vän Pia. Nu för tiden infaller midsommarafton alltid på en fredag, men förr firades midsommarafton den 23 juni. Min mormor hade födelsedag då, så därför minns jag det.

Igår blev kattungarna 12 veckor och lille Kurt Cobain flyttade till Nybro. Han fick börja sitt liv utan mamma och syskon med en tågresa. Det ska bli spännande att höra vad han tyckte om det och vad han tycker om sin nya hundkompis Mallory. Kurt kommer att få det jättebra i sitt nya hem.Tack Sandra och Anders för att ni tar hand om honom! Lycka till!
I dag har jag varit i Vänersborg och lämnat Freddie Mercury hos Agneta, Gottfrid (Melainas och Arvids son) och Edvin (Lagotto Romagnolo) - en jättego kille! Nu vet jag vilken hundras jag vill ha om vi någon gång skaffar hund! Tack Lena för att du följde med. Det är ju mycket roligare att ha sällskap i bilen än att köra själv.
Nu är det bara lilla JJ kvar här hemma. Hon är en så'n go liten katt. Hoppas att hon snart skall få ett nytt hem hos någon som vill ha en härlig liten tös. Paris verkar inte sakna sina småkillar. Hon pysslar om JJ lite extra och verkar nöjd.

Det är lite trögt med inspirationen, så det blir inte mer just nu. Vi hörs en annan dag. Nu skall jag fixa i ordning för katterna - lådor, vatten, kvällsmat, godnattgodis ...

30 maj
Redan fredag igen! Oj, oj, vart tar tiden vägen!? Förra fredagen trodde jag väl att jag snart skulle vara frisk från min envisa infektion, men tji fick jag! I lördags fick jag hög feber igen och hostan blev bara värre och värre. Det blev en tur till Axessakuten i Göteborg på kvällen och tur var väl det. Snabbsänkan var höööööööööög och doktorn tyckte att jag inte var något vidare, så äntligen fick jag rätt medicin. Ett bredspektrigt antibiotikum! På två dagar var febern borta och hostan avtog också ganska snabbt. Nu kan jag nog säga att jag är som vanligt igen, men lite tröttare kanske.
(Jag hade ju besökt vårdcentralen två gånger första veckan jag var sjuk. Vid andra besöket fick jag antibiotika, trots att läkaren envist upprepade att det inte skulle hjälpa mig eftersom jag hade ett virus. Och att jag minsann inte skulle tro att jag skulle få något bredspektrigt antibiotikum. Vi förde ett mycket underligt samtal där jag hävdade att jag kände att det inte var någon virus (jag har aldrig haft någon virusinfektion, peppar, peppar, när alla runt mig haft influensa så har jag varit frisk) ) och läkaren hade "snabbsänkan visar på virus" nästan som ett mantra. Han sade också flera gånger att medicinen inte skulle hjälpa, men gav mig ändå en snällare variant av penicillin. OCH den hjälpte! Febern försvann och hostan blev bättre. När jag slutade med medicinen efter 10 dagar, så kom hostan tillbaka och sedan febern.)
Nog om detta nu!

Vilken sommar vi fått! Även om man inte rör sig alls så blir man ju genomsvettig :-) Jag föredrar lite svalare väder, men tänker absolut inte klaga. Det räcker att tänka tillbaka på förra sommaren. Regn................

Kattungarna blir nio veckor på söndag. De är just nu "störst, bäst och vackrast" och ödödliga - åtminstone i deras egna ögon! Vilken livsglädje och energi sådana här småttingar har! I tisdags när jag kom hem efter att ha varit iväg ett ärende så hittade jag Kurt och Freddie lugnt sovande och mamma Paris lika cool som vanligt. Jag släppte ut henne ur kattungerummet och såg mig om efter Janis, men kunde inte se henne någonstans. Var var hon? Jag hörde ett litet pip och började se mig omkring i rummet. Inte i bokhyllan, inte på hyllan bland allt papper till skrivare och kopiator, inte på stolen, inte på skrivbordet, inte någonstans... Varje gång jag kallade på henne så hörde jag ett litet pip. Det lät från ena hörnet i rummet där det står två tunnor med torrfoder. Där står också en stor kartongskiva lutad mot väggen och en ihoprullad affisch. Jag flyttade på allt och tittade bakom, men ingen Janis... Hon svarade varje gång jag pratade med henne, men var i hela friden var hon??? Till slut lyfte jag upp affischen och vem kom framskuttande om inte Janis :-) Hon hade troligen varit uppe och promenerat på kopiatorn och passat på att kika ner i affischrullen och samtidigt ramlat ner i mitten av affischen. Stackars liten, tur att hon inte slog sig! Jag hade inte varit hemifrån mer än 1½ tim och när jag gick så sov kattungarna gott, så hon kan inte ha suttit fångad där så väldigt länge i alla fall. Jag brukar kunna se faror även där de knappt finns , men risken att falla ner i den här affischen hade jag missat. Tur att jag inte var borta så länge. Behöver jag säga att affischen inte finns i kattungarnas rum nu :-)
På måndag blir det bestämt vart Janis Joplin kommer att flytta. Det börjar ju bli en liten kö på henne igen så det skall bli skönt att få klart vart hon kommer att ta vägen. Det är en härlig, tuff liten tjej, som säkert kommer att sprida mycket glädje i sitt nya hem :-)

Paris löper för andra gången på två veckor. Stackars Ritchie är så olycklig. Han får ju inte komma i närheten av henne och han vill ju så gärna. Han protesterar lite genom att kissa lite här och där. "Akta dina kulor" säger matte! Jag vill ju helst inte ge mina honor p-piller, men om Paris tänker löpa med bara en dryg vecka mellan gångerna så har jag väl inget val. Vi får se hur det blir.

Jätteroligt med intresset för Loves och Ritchies planerade kattungar - både från uppfödare och "vanliga" människor.
Hoppas vi får både Rainbowdolls och Ragdolls i kullen. Tänk så spännande när det blir dags för födsel :-)

Nu blommar de vackraste blommor jag vet: lupiner och syrener. Det är så vackert!!! Och syrenerna luktar så gott! Lupiner finns ju nästan överallt och från och med den här sommaren blommar de även i min trädgård :-) För två år sedan plockade jag frön när jag var ute och promenerade. Fröna sådde jag någonstans vid huset, men glömde var. Förra sommaren kom det upp lupinblad utanför köket, så där var de! Lupinerna blommar först andra året, så i år kan jag njuta av dem! Dennis kallar dem ogräs, men vem bestämmer egentligen vilka växter som är "fina" och vilka som är ogräs? Ogräs - konstigt ord egentligen. Lycklig - olycklig, gräs - ogräs...

Nej, nu är det dags för lite fredagsmys. Det blir pasta med räksås och vitt vin till förstås. Pastan och räksåsen har jag köpt i min absoluta favoritbutik inne i Göteborg, Pasta Aldardo. Rekommenderas!!! Hej Louise, vad förvånad jag blev att se dig :-)

Ha en skön helg allihop och njut av solen och värmen!

23 maj
Fredag - 'glädjens dag', som vår städerska på jobbet brukade säga! Solen skiner idag också och det finns ingenting att klaga på. Härligt!'
Ja, kanske ändå att en liten släng av min envisa förkylning kommit tillbaka igen. Men det finns ju de som har värre så jag klagar egentligen inte.

Dennis ringde alldeles nyss och berättade att han nästan krockade med en älg på motorvägen i morse när han körde till jobbet. I Kallebäcksbacken, på väg in i Göteborg. Älgen tvärstannade ett par centimeter från bilen. Tur att skyddsänglarna är vakna tidigt på morgonen! Tack!

I förrgår var jag in till Borås ett ärende (Tomas, snart kommer din pokal :) och passade på att köra förbi den nya sevärdheten Pinocchio. Det är en 10 m hög skulptur i brons som står i ena ändan av Allégatan. Det har varit väldigt mycket diskussioner för och emot den här skulpturen under en period. Jag får ärligt säga att jag tycker Pinocchio är ganska söt. men han har konstiga blinda ögon. Så här ser han ut.

I andra änden av Allégatan, utanför Högskolan, finns denna skulptur. Hur tolkar man den? Är det "latmansgöra" att gå på högskola i Borås? ;-)

Lena var här och hälsade på en stund igår förmiddag. Hon ville gärna ta med sig kattungarna hem :-)

Vår randiga katt Ritchie har fått ett nytt nöje. Han tillbringar mycket av sin tid med att sitta utanför kattungarnas rum och titta in genom plexiglaset i nedre delen av dörren. Jag tror att han gärna skulle vilja komma in och leka lite med småttingarna. Det skall han få, men han får vänta lite till.
Love verkar inte lika förtjust i de små. De första dagarna de var lösa i rummet satt Love utanför och morrade lite. Kanske vill hon vara sötast själv :-)

För en stund sedan så trillade det ut en CD skiva ur bokhyllan. Love satt en bit ifrån så hon var oskyldig. Ut mellan två skivor kom en stor vit tass. Gissa vem? Jo, Ritchie förstås. Han har ju alltid en massa små hyss för sig :-) Tassen försvann snabbt igen, men här är bildbevis. Var är Ritchie?

Han är så go den här katten. Alltid snäll och godmodig. Kommer gärna och delar med sig av sin kärlek. Och stor är han! En riktig tiger! Och otroligt vacker!

Småttingarna växer och utvecklas som de ska. Nu är de i "racingåldern" - de springer runt, runt länge. Sedan sover de några timmar. De är mycket sociala och tycker mycket om när någon sätter sig på golvet, så att de kan klättra, ligga i knät och annat kul. Det är drygt fyra veckor kvar till de flyttar hemifrån. Det kommer att bli tomt efter dem!
Förhoppningsvis kan Love och Ritchie få till det snart, så att vi går ett gäng nya småttingar att njuta av :-)

Ha en trevlig helg alla vänner! Hoppas solen skiner på er allihop!

19 maj
I morse tog jag sovmorgon och gick inte upp förrän 07.30! Jätteskönt efter två tidiga dagar. Love och jag har varit på kattutställning i Ulricehamn i helgen. Det var, som vanligt, trevligt och det blev mycket kattprat med kattvännerna. Dagarna går fort när man har trevligt, även om tiden känns väldigt seg när man går och väntar på att komma upp till bedömning.

Lena ställde ut Laura (PR & CH S*Dockgården's Laura Pausini) i lördags. Laura fick en väldigt fin bedömning och blev Bäst i Variant (BIV) och också nominerad (NOM). Så det var ungefär som vanligt :-) GRATTIS Laura! Och Lena!

Love fick också fina bedömningar både på lördag och söndag. I lördags hade hon, för första gången, konkurrens i sin klass och det gjorde att det blev lite spännande. Love vann sin klass och fick sin Champion-titel. Igår fick hon sitt första CACIB-certifikat. Hon börjar vänja sig vid att vara på utställning. Den här helgen gömde hon sig inte bakom skynket i buren :-)

Igår var det två vackra ragdolls som fick sina Europa-titlar. Det var EP S*Bogekatten's Goranda, RAG n, och EC*Krickelins Tamino, RAG a 03. GRATTIS båda två! Och grattis Katarina, Margaretha och Christine!

Igår hade kattungarna rymt ur hagen! De passar förstås på när matte inte är hemma. Först över kanten var Janis Joplin! Inte alls oväntat - hon var ju först ut ur bo lådan också för några veckor sedan. Sju veckor blev de igår så jag misstänkte att de snart skulle vilja ut ur hagen. Alla kullar har varit ca sju veckor när de klättrar över hagens kant. Snart kommer jag att ha hjälp på skrivbordet och såriga ben. De sätter ju sina små klor rakt in i benen när de vill klättra upp :-) Det gäller att inte glömma ta på sig långbyxorna innan man hälsar på hos småttingarna - de klättrar annars lika gärna på nakna ben! Men de är ju så söta ... :-)

16 maj
Äntligen börjar jag känna mig som vanligt igen. Vilken härlig känsla! Efter två veckors "ynklighet" så känner jag mig nästan som en ny människa.

I dag är det en speciell dag här hos oss. I kväll är det nio år sedan Jasmine, vår första ragdoll, födde sin första, och tyvärr enda, kull i soffan i Lindome, där vi bodde då. Födseln gick snabbt och lätt. På 2½ tim hade alla sju ungarna fötts. Det gick så fort att husse fick hjälpa Jasmine att torka ungarna medan matte "höll tassen". När vi trodde det hela var över, efter fem ungar, så hann vi gå och väcka Pernilla. När hon kom, så föddes ytterligare två ungar :-) I dag, när man vet hur mycket som kan hända vid en förlossning, så känns det tacksamt att första kullen bara "pluppade ut" utan problem.
GRATTIS till er allihop! Askungen, Lillen, Adina, Amaretto, Amorino (=Gustav)!!! Aurora - vi tänker på dig idag och minns dig med värme och tacksamhet. Tänk så mycket glädje du gett oss genom åren! Jag skickar också en tanke till Antonio, som bara blev tre år. Han trasslade in sig i kopplet och kvävde sig själv när han blivit lämnad ensam i trädgården en kort stund. Lämna ALDRIG en katt fastbunden, inte ens en sekund!

Kattungarna växer fortfarande så det knakar. De är så matglada alla tre. De äter allt de blir serverade och det är väldigt tacksamt. Det brukar ju alltid vara någon som inte vill ha torrfoder, eller någon som inte vill ha blötmat.
De lärde sig gå på lådan på ett par dagar. Det är härligt med kattungar - inga problem med lådträningen där inte!

Kattungarna ja - lilla fina Janis Joplin är till salu. Så det kan bli. Vi hade en hel liten kö av intressenter, men när det var dags att bestämma sig, så hade alla redan andra planer på gång. "Stackars" Maria hade vånda, men lät till slut förnuftet segra och väntar nu på "sin" bruna bicolour. Det gär hon säkert rätt i - det är ju en sådan hon drömt om hela tiden :-) Hoppas du hittar henne snart, Maria!
Jag är inte särskilt bekymrad över att Janis fortfarande är osåld. Hon är ju bara knappt sju veckor. I vilket fall som helst så är hon en väldigt söt och trevlig liten katt, som har alla förutsättningar att bli en riktig snygging. Både Paris och Viktor har mycket bra typ och härlig utstrålning! Mycket social och mycket framåt är lilla JJ också. Vill alltid upp och klättra runt i knät när någon sätter sig hos ungarna för att gosa en stund. Hon var först ut ur kattungelådan och hon var först att hänga på kanten till hagen. Nu hänger de där på rad alla tre ibland, men än så länge har de hållit sig på insidan. Skönt, tycker jag! De kan gott vänta till efter helgen, så att jag kan vänta med att "kattungesäkra" rummet till efter helgens kattutställning.

Kattutställningen är i Ulricehamn. Alldeles lagom långt att åka. Tar under en timme. Det är bara Love den här gången och om allt går enligt önskemål så blir hon Champion i helgen. Hon fick ett bad igår kväll. Som vanligt var hon väldigt tålmodig. Hon låter mig snällt schamponera och skölja och sedan håller hon sig lugn hela tiden som föningen tar. Hon är så duktig, min lilla sötnos! Men jag undrar: Vart tog kragen vägen? Love hade en sådan fin krage innan hon gick upp i vuxenklass, men nu är den vackra kragen försvunnen! Hoppas den kommer tillbaka snart!
Lena kommer med Laura, så det blir en trevlig lördag i Lassalyckans ishall. Måste komma ihåg att ta med en varm tröja. Jag skall också packa lite ätbart till oss i min nya fina lilla gröna kylbox :-) Det blir sallad Lena!
Jag har letat över ett år efter en liten kylbox, men ingen hittat. I förrgår, när jag besökte ICA Maxi i Borås för första gången, så hittade jag min lilla box! 8 liter - helt perfekt - vilken lycka! Ibland behövs det inte mycket för att göra mig glad ;-)

Ha det bra alla vänner! Hoppas ni får en skön helg! Håll gärna tummarna för Laura och Love!

8 maj
Jag trodde jag var på väg att bli bra, men det verkar ha vänt igen. I morgon får det bli vårdcentralen igen för jag måste nog ha något som hjälper förkylningen att ge sig av.

I torsdags var Agneta här och hälsade på sin Freddie och i tisdags var Sandra här och hälsade på sin Kurt. Det blir säkert fler besök av dem innan det är dags för kattungarna att flytta. Nu återstår att se var Janis skall bo.

Kattungarna är så duktiga. Första gången jag ställde fram torrfoder till dem så gick alla tre fram och började knapra. Likadant med blötmat. Det brukar ju alltid vara någon unge som är tveksam till att acceptera all mat. Dessvärre tycker de också att sanden i toalettlådan smakar bra :-)

Hästar är roliga djur! Så stora och starka och samtidigt så otroligt mesiga! Vår Ljómi, som normalt är hur cool och lugn som helst, gick knappt att leda från hagen idag. Veterinären skulle komma och vaccinera honom och jag gick för att hämta honom. Som vanligt när jag ropade, så började han gå mot mig, men stannade halvvägs och ville inte komma till mig. Jag fick gå fram till honom i stället, tog på grimman och började gå genom hagen. Det var dock lättare sagt än gjort. Ljómi brukar gå bakom mig som en liten hund, men inte idag. Han var alldeles stirrig. Ömsom vägrade han gå och ömsom drog han iväg. Han såg livrädd ut och såg sig oroligt omkring. Jag kom att tänka på att Pernilla berättat att det flyttat två grisar till gården igår, så jag tänkte att det kanske var de som var problemet. Trots att grisarna inte syntes till så var alla hästarna i hagen alldeles "galna". Till slut fick jag med mig honom i alla fall, men inte ens utanför hagen blev han lugn. Det gick knappt att leda honom fram till veterinären. Stackarn, så rädd för två små grisar, som inte ens syntes till. När jag släppte ut honom i hagen igen rusade han iväg. Hoppas att den här rädslan går över snabbt!

3 maj
Ja, den här helgen blev ju inte som jag tänkt mig :-(
I torsdags körde jag Dennis till Landvetter f.v.b. till Barcelona med sina arbetskamrater. Min plan var att få massor gjort, men i ställlet flög en av mina väldigt ovanliga förkylningar på mig. Feber, frossa, huvudvärk, yr i huvudet och helt matt. Typiskt, jag som sett fram mot att bara koppla av och få gjort en massa. I stället släpar jag mig fram mellan datorn, sängen och soffan. Men det är ingen idé att klaga - jag är ju frisk för det mesta. Och tur i oturen så kommer detta en helg när det inte är något särskilt. Tänk om jag blivit sjuk när jag skulle iväg och jobba i Prag för ett par veckor sedan, eller förra helgen när det var kattutställning. Det är väl någon mening med allt.

Kattungarna har äntligen fattat mod och klättrat ut ur lådan. Det var Janis som var först över kanten häromkvällen. Paris lockade och lockade och till slut så vågade Janis ut. Killarna blev glada när jag fällde ner kanten. Nu har de hela hagen att vara i. Det är så roligt att se hur fort de lär sig springa. De leker och jagar varandra, hoppas på sned och kröker rygg. Ser jättefarliga ut :-)

Nu tog min energi slut så jag skriver mer en annan dag.

28 april
Vilken härlig morgon vi har idag! Solen sjunger och fåglarna skiner, eller var det tvärtom! Väderprognosen säger att det skall bli upp mot 20 grader varmt idag. Det ser jag fram mot!

Idag känner mig "helt slut i huvudet". Det är säkert sviterna efter att ha gått upp "innan fan har fått på sig skorna" för att köra Pernilla till bussen. Jag har ju svårt att komma i säng och släcka lampan före midnatt, så det har blivit för lite sömn under för lång tid och nu i helgen har jag varit på kattutställning så det blev väckning tidigt då också. Pernillas praktik är nu inne på sista veckan. Onsdag är äntligen sista dagen jag behöver ställa klockan på 04.50, så på torsdag skall jag sova så länge jag vill! Det blir väl till åtta kanske :-) Pernilla ser också fram mot att inte behöva gå upp förrän halv sju i fortsättningen. Hon har dock inte klagat särskilt högljutt under de här åtta veckorna. Hon är så duktig vår fina Pernilla! Pernillas kompis Fia är en duktig fotograf. Här är en bild hon tagit på Pernilla.

Det var som vanligt roligt att vara på utställning igen. Det blev två trevliga dagar med mycket kattprat och spännande stunder. Love tog sitt första certifikat i lördags och hon blev också nominerad. Vår domare hade mycket fint att säga om Love. Det var nästan så att jag fick tårar i ögonen. Jag tycker ju själv att Love är en väldigt vacker katt, men det är extra roligt att höra det från en domare :-) Vid nomineringen i lördags vann Love över tre andra vackra honor, bl.a. en lila tabbymaskad birma. Vid söndagens nominering vann birman över Love. Rättvist kan man säga :-)

Ritchie var också med och visade upp sig på lördagen. Han fick en mycket fin bedömning av sin domare, som var väldigt glad att se honom. Hon sade att de här katterna syns mer och mer nu. Här i Sverige finns det ju bara fyra än så länge, så jag förmodar att hon menar att de blir fler och fler ute i Europa. Det känns jätteroligt! Domaren önskade mig lycka till med Ritchie och hoppades han skulle ge fina kattungar. När jag berättade att jag blivit utesluten ur rasklubben p.g.a. att jag planerar en kull med honom så skakade hon på huvudet.
Vi, som har s.k. solida ragdolls ("Rainbowdolls") och som därför inte är välkomna i t.ex. SRC har fått höra att "alla domare och alla uppfödare är emot de 'solida' katterna'". Det är konstigt att ingen av oss träffat på någon domare eller uppfödare, som sagt att de är emot dem. Däremot säger de att ragdoll är en maskad katt med blå ögon och det håller vi ju med om. Det är därför som vi arbetar mot att få dem godkända som en syskonras till ragdolls - precis som SRC rekommenderat. Men oavsett vad de kallas idag och vad de kommer att kallas i framtiden, så kommer de från samma ursprungskatter som de maskade ragdollkatterna. Det är ett faktum som inte går att komma ifrån.

Jag fick något jag blev väldigt glad över på utställningen i lördags. När Aurora tog sin Europa Premier titel på SW i Norge 2006, så tog Anette Holländare en del foton. Innan hon hann skicka över bilderna till mig så kraschade hennes dator. Men till slut har hon lyckats rädda bilderna och jag fick dem på en CD. Jag satt här alldeles tårögd och tittade på dem i går kväll. Åh, vad fin hon var vår vackra Aurora. Jag saknar henne ofta och särskilt på utställningsdagar. Hon var ju nästan alltid med. Det blev över 50 utställningar för henne. Tusen tack Anette!!! Kram till dig :-) Det är härligt med goa kattvänner!

Kattungarna har nu blivit fyra veckor. De är lite fega och har inte vågat sig ut ur lådan än. Nu måste väl någon snart klättra över kanten. Paris verkar tycka det är dags också för hon brukar ligga bredvid lådan, där kattungarna inte kan se henne, och locka på dem ett speciellt kurrande. Jag tror hon säger "Kom igen nu, det är dags för er att komma ut i hagen! Mamma är här och väntar på er."
Foton på kattungarna kommer nåon av de närmaste dagarna när jag får lite tid och rätt ljus.

Nu är det dags att jobba igen. Ha det bra allihop!

21 april
Yippie!!! Svaren på DNA-testet kom precis på mailen! Paris, Ritchie och Love bär inte på HCM-genen!!! Det känns skönt att veta att de är fria från den här mutationen, eftersom jag beslutat att endast använda katter som är N/N i min avel.

I går kväll kom jag hem från jobbresan till Prag. Det känns skönt att vara hemma igen, även om det är väldigt roligt att vara ute och jobba tillsammans med en massa trevliga människor. Nu blir det uppehåll i resandet till slutet av Augusti. Då blir det München och i september blir det Rom.

Till helgen är det Spinneriets utställning i Lerum. Både Love och Ritchie skall visa upp sig för Karina Bjuran. Det var länge sedan jag hade någon katt hos henne så det blir extra roligt. Hon är en av mina favoriter! Jag tycker om att känna att domaren verkligen älskar katter. Det får bli kattbad senast på torsdag. Love är inget problem alls - hon är så snäll och lugn och har mycket tålamod. Men hur skall det gå att hälla vatten på Ritchie :-) På något sätt måste jag åtminstone tvätta honom över ryggen och på svansen, eftersom han blivit ganska fet i pälsen där. Han börjar väl bli stor, den "lille" killen:-)

Jag funderar ibland över hur "ragdollvärlden" ser ut runt mig. I en sådan stund av funderande skrev jag ner lite tankar på ett papper. Det handlar om Rainbowdoll. Läs gärna här. Hur kan det vara så att en del människor säger att "ingen vill ha den här varianten av ragdoll", men de signaler som kommer fram till mig är att det finns både nyfikenhet och intresse - både hos en del uppfödare och bland "vanliga" kattungeköpare :-)

Dennis skulle sätta på mina sommardäck när jag var bortrest i helgen, men det blev inte gjort. Två av däcken är alldeles för slitna så jag fick beställa nya. På onsdag får jag på sommardäcken och då blir det dags att köra en runda och njuta av att slippa vinterdäcken.

Nu är det bäst jag jobbar vidare. Har en massa som blivit liggande när jag varit borta. Det är praktiskt att ha sin arbetsplats hemma.

7 april
Idag är kattungarna två veckor gamla och mitt "bonusbarnbarn" Henrik har hunnit bli 12 dagar.
Kattungarna har mer än tredubblat sin födelsevikt, men det har inte lille Henrik - som tur är :-)
Visst är alla barnen söta!

Kattungarna har fått sina namn den här veckan. Temat är "Rock-änglar". Janis Joplin, Kurt Cobain och Freddie Mercury. Alla tre är bruna. Pojkarna är bicolour och flickan är colourpoint. Hoppas hon blir lik mamma Paris. Idag, på 2-veckorsdagen håller ögonen på att öppna sig. Så spännande det blir för småttingarna att kunna se sin mamma och oss andra. Kanske blir det lite tystare vid vägningen när de små kan se vad som händer. Särskilt pojkarna protesterar väldigt högljutt :-)

Vad har hänt i veckan som gick? Inte så mycket egentligen. Jag har haft mycket att göra med jobbet, så det har inte blivit tid till mycket annat. Jo, jag har varit i Kållered och fyllt på kattmatsförrådet och så har vi varit och hälsat på nya barnbarnet. Pernilla har varit på sin första tävling med Ljómi. Det gick bra med tanke på att det var första tävlingen för dem bägge två. Pernilla var nöjd och det tror jag Ljómi var också.

På torsdag åker jag till Prag för att jobba. Tror det är sjunde gången jag är i Prag. Första gången var 1996. Prag är en vacker stad. Det blir garanterat ett besök i de gamla stadsdelarna och en promenad över Karlsbrücke.

I morgon börjar en ny vecka när väckarklockan ringer före fem. Undrar hur många veckor det är kvar av Pernillas praktik. Det är inte lätt att gå upp så tidigt, när man har så svårt att komma i säng på kvällen. Men dagen blir lång och man får mer gjort än vanligt.

7 april
En ny "morgonpigg" vecka har just börjat. Pernilla har åtta veckors praktik inne i Göteborg och börjar tiiiiiidigt. "Snälla mamman" går naturligtvis upp och kör henne till bussen, som går 5.20. I morse var det nog extra skönt att få skjuts för det snöade - och inte lite heller! Praktiken är inne på sin femte vecka så vi börjar äntligen ana slutet. En positiv sak med att gå upp före fem är att det blir mer gjort! När klockan är åtta har jag matat katter, städat kattlådor, ätit frukost, duschat och redan satt igång att jobba! Speciellt förmiddagen känns väldigt lång.

Idag var första gången jag varit ute och gjort en snölykta klockan fem på morgonen. Hur många av er kan säga att ni gjort det?
Här är bildbevis :-) Inte så vacker kanske ...

Veckans stora händelse i familjen: I tisdags föddes lille Henrik Erik. Grattis Helene och Mika! Det är Dennis mellandotter, som blivit mamma, så Dennis har fått sitt tredje barnbarn och jag har blivit "bonusmormor" igen.

Kattungarna har vuxit så det knakat. På sjunde dagens morgon hade de fördubblat sin födelsevikt med råge. Det känns bra!

I lördags hade vi årsmöte i kattklubben. Det blev en trevlig eftermiddag med möte, lökpaj, kattprat och, inte minst, en intressant stund med djurkommunikatören Britt-Marie. Det är spännande att höra henne berätta - jag pratar ju mycket med henne annars också, eftersom vi är goda vänner, men kanske väckte hon en del nyfikenhet hos någon som eventuellt var skeptisk. Synd att inte fler kunde komma. Tack till er som kom - det var roligt att träffas!
Till er andra, som "inte tror på sån't" vill jag bara säga :"Det fungerar, tro inget annat!" Jag har upplevt tillräckligt mycket för att vara alldeles övertygad.

Nu vill jag att våren kommer tillbaka - på riktigt!!! Godmorgon och ha en bra måndag!

4 april
Idag har Love och Ritchie varit hos veterinär Björn Åblad och blivit ultraljudade. Loves hjärta och njurar är utan anmärkning och det är Ritchies också. Det var bara Ritchies hjärta som blev ultraljudat idag. Njurarna är ju kollade sedan tidigare. Det känns bra. Nu är det DNA-prov som gäller för Ritchie. Jag hoppas att han inte bär på HCM-genen. Jag skall också DNA-testa Paris. Båda Loves föräldrar är N/N (inte bärare) så hon behöver inte DNA-testas..

Det är så fascinerande att följa kattungarnas utveckling. De växer nästan medan man tittar på! De ligger alltid och sover i en hög, på kvällen är högen lite större än den var på morgonen :-) Snart har de fördubblat sin födelsevikt. Det är bra!

2 april
Nu har kattungarna hunnit bli tre dygn. De äter och sover och "växer så det knakar". Enda gången man hör deras pipande är när mamma Paris kommer för att lägga sig i lådan hos dem. Så fort de hittar maten så blir det tyst. Om man sätter sig nära så kan man redan höra dem spinna :-) Min första "gissning" på två pojkar och en flicka ser ut att stämma. Flickan har mörknat på nosen så hon är nog colourpoint. Killarna kanske är bicolour. Färg kan jag snart se också. Alla tre är med all sannolikhet tingade. De var de redan innan de föddes. Paris är en jätteduktig mamma. Hon sköter om sina små på bästa sätt. Hon hälsar till pappa Viktor och säger att det är synd att han inte kan komma och titta på sina barn. Viktors matte Maria ringde idag och berättade att Viktors DNA-test för HCM visade att han är Normal/Normal. Det känns skönt. Jag skall skicka in Paris, och Ritchies, prov en av de närmaste dagarna.

I morgon fyller vår "lilla" padda 1 år! Grattis!

31 mars
Det blev söndagsbarn! I går kväll, på dag 64, föddes Paris bebisar. Allt gick bra och mamma Paris har redan hämtat sig efter sin jobbiga kväll. Hon har ätit massor, druckit vatten och varit på lådan och verkar må väldigt bra. Hon har mycket mjölk och sköter om sina små på bästa sätt. Om jag sett rätt så är det en flicka och två pojkar. De är pigga och äter med god aptit och växer redan så det knakar :-)

23 mars
Påskhelg och vintern har kommit! I morse hade vi minus 11 grader och det känns väldigt onödigt, tycker jag. Men vädret kan vi inte göra något åt så det är bara att acceptera och hoppas att kylan och snön snart ger sig av igen.

Vi har haft besök av min äldsta dotter, mitt barnbarn och min svärmor i helgen. Piggast av alla är nog svärmor. Hon är 83 år, glad och positiv. Det bidrar säkert till att hon är väldigt frisk och pigg.

Så här ser det ut på kattfronten just nu. Påskkatter. Det är jobbigt att fira påsk!
För oss andra ser det ut så här: Pernilla i stallet hos Ljómi, Dennis i TV-fåtöljen och jag vid datorn.

Nu är det bara en vecka kvar till Paris småttingar skall födas. Jag börjar bli lite nervös redan. Det är mycket pirr i magen dagarna före födsel. Jag gissar fortfarande på fem kattungar. Favoritställning:

Den stora frågan i familjen just nu: Föds Paris bebisar först eller kommer Dennis barnbarn först? Om en vecka vet vi det.

9 mars
Söndag kväll och dags för en summering av veckan som gått.

Solen har strålat från klarblå himmel nästan varje dag under veckan! Så mycket piggare man känner sig när solen lyser!

Först ett STORT och VARMT TACK till alla som hört av sig och kommenterat brevet jag fick från SRC förra veckan! Det känns skönt med ert stöd. Många har också reagerat på att brevet inte är underskrivet - jag kan ju bara hålla med om att det känns fegt.
Utesluten ur klubben för att jag äger en icke-maskad katt och ”vågar” planera en parning med honom – en parning som är godkänd av Sverak! Suck! "Fjortis"-mentaliteten, där vissa inte får vara med i gänget, hör inte till min vuxenvärld. Trist att tappa respekten för människor som man hållit högt tidigare . Att sedan klubben behandlar svenska och utländska medlemmar olika i den här frågan känns konstigt.
Hur man än vrider och vänder på det så har de icke-maskade ragdollkatterna funnits med från ragdollens begynnelse. Det är bara att studera deras stamtavlor så ser man det.
De som känner mig vet att jag inte slås ner av sådana här "motgångar" -